ADD (Attention Deficit Disorder) och ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder) är idag välkända diagnoser i västvärlden och betraktas som livslånga tillstånd. Ofta förblir de oupptäckta långt in i vuxen ålder. Vuxna med ADD eller ADHD drabbas dessutom ofta av samtidiga tillstånd som depression, missbruk och antisocial personlighetsstörning. Dessa behandlas då för sig själva, medan den underliggande ADD/ADHD:n förblir obehandlad. Behandlas ADD/ADHD i stället lindras ofta även de övriga symtomen.
Diagnosen ställs vanligtvis utifrån ett beteendebaserat bedömningsinstrument enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV), under kategorin störningar i beteende. Typiska tecken är svårigheter att bibehålla uppmärksamhet och oförmåga att slutföra påbörjade uppgifter. Personer som uppvisar impulsivitet och överdriven aktivitet klassas även som hyperaktiva. Vissa fall förblir dock oupptäckta och obehandlade, helt enkelt för att inga tydliga eller allvarliga symtom visar sig.
Den traditionella medicinska metoden är att behandla ADD/ADHD med en rad olika läkemedel från flera olika kategorier. Exempel är psykostimulantia som ökar hjärnans vakenhet och koncentrationsförmåga, blodtryckssänkande medel, antipsykotika (lugnande medel) samt antidepressiva läkemedel. Dessa medel dämpar symtomen, men gör ingenting åt själva grundproblemet. Barn som sätts på starka preparat som Ritalin behöver ofta fortsätta med dem under lång tid. Läkemedlen kan dessutom ge allvarliga biverkningar, exempelvis tics och hämmad tillväxt, vilket gör att många föräldrar tackar nej till denna typ av behandling för sina barn. Som tur är finns det alternativ till medicinering.
Att leva utan medicinering ska inte förväxlas med att leva utan behandling. Barn växer inte ifrån sin ADD/ADHD, och ett obehandlat tillstånd kan leda till allvarliga psykologiska och sociala anpassningsproblem senare i livet. Bland de alternativa behandlingsformer som används finns biofeedback, massage (15 minuter dagligen i tio dagar i följd har visats förbättra koncentrationen), hypnosterapi och guidade visualiseringar, samt kostomläggning och fysisk träning för att minska ångest.
Idag går det att utföra en icke-invasiv undersökning som kartlägger hjärnans aktivitet. En elastisk mössa med strategiskt placerade elektroder placeras på huvudet, varefter hjärnvågorna mäts. Personer med ADD/ADHD har typiskt sett en högre förekomst av så kallade theta-vågor. Det innebär att hjärnan är underaktiverad; vid ADHD förekommer theta-vågorna också, men i det fallet försöker hjärnan väcka sig själv genom hyperaktivitet. Konventionell läkemedelsbehandling syftar till att aktivera hjärnan och därmed stoppa hyperaktiviteten – men samma sak kan uppnås utan läkemedel.
Över 30 års forskning visar att ADD/ADHD effektivt kan behandlas med icke-invasiv neurofeedback, en metod som tränar om hjärnan att arbeta på högre, optimala hjärnvågsfrekvenser. Även kosten spelar en viktig roll: en diet som begränsar konserveringsmedel, raffinerade kolhydrater och stora mängder kött, samtidigt som den innehåller livsmedel rika på essentiella fettsyror och antioxidanter, är mycket gynnsam.
Det är avgörande att fullfölja hela behandlingen, även om förbättringar ofta märks redan tidigt. En komplett neurofeedback-behandling kan kräva mellan 40 och 80 sessioner. Sjukförsäkringen täcker sällan dessa sessioner, men när behandlingen väl är avslutad kan personen i många fall vara helt fri från vidare behandling – utöver en regelbunden rutin för hälsa och träning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online