Agglutination: Den medicinska termen för att celler klumpas ihop

Agglutination – när celler och partiklar klumpas samman

Den medicinska term som beskriver processen där celler eller partiklar fastnar vid varandra är agglutination. Ordet kommer från latinets "agglutinare", vilket betyder "att limma ihop" eller "att fästa samman".

Agglutination innebär att celler eller små partiklar klumpar ihop sig till större aggregat. Detta sker oftast som ett resultat av att antikroppar binder till specifika antigener på cellernas yta. När antikropparna samtidigt binder till flera celler bildas ett nätverk som gör att cellerna samlas i synliga klumpar.

Hur uppstår agglutination?

Agglutination kan ske på två olika sätt:

• In vitro (utanför kroppen): Processen kan framkallas i laboratorium genom att blanda ett antiserum med en suspension av celler eller partiklar som bär på motsvarande antigen. Detta är en vanlig metod inom diagnostik, till exempel vid blodgruppsbestämning.
• In vivo (i kroppen): Agglutination kan även inträffa naturligt i kroppen som en del av immunförsvarets reaktion på ett främmande ämne, exempelvis vid infektioner eller vid felaktig blodtransfusion.

Klinisk betydelse

Agglutination har stor praktisk betydelse inom medicinen. Ett välkänt exempel är ABO-blodgruppssystemet, där blodgrupper bestäms genom att observera om röda blodkroppar agglutinerar vid kontakt med specifika antikroppar. Tekniken används också i många snabbtester för att påvisa bakterier, virus eller andra ämnen i patientprover.