Uppmärksamhetsstörning, ofta kallad ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), är en vanlig diagnos hos barn. I vissa fall kan störningen kvarstå ända upp i tonåren och vuxen ålder. Även om tillståndet inte är ovanligt idag krävs god kunskap om ADHD för att kunna ge rätt behandling och stöd. Vilken medicinsk behandling som passar bäst beror ofta på typen av svårighet, och tillräcklig kunskap hjälper också till att identifiera vilka rättigheter den drabbade har.
ADHD påverkar både vuxna och barn. Några av de vanligaste symtomen är kort uppmärksamhetsspann (svårigheter att koncentrera sig eller fokusera), bristande impulskontroll och en extremt hög aktivitetsnivå. ADHD delas in i tre undergrupper: övervägande hyperaktiv-impulsiv, övervägande ouppmärksam samt kombinerad hyperaktiv-impulsiv och ouppmärksam. Beroende på undergrupp kan vissa symtom vara mer uttalade än andra.
De centrala beteendena hos barn med ADHD är impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet. Även om alla barn ibland uppvisar liknande beteenden är dessa vid ADHD mer extrema och frekventa. En diagnos ställs vanligtvis om symtomen har återkommit regelbundet under minst sex månader.
Barn med den ouppmärksamma typen av ADHD blir ofta lätt distraherade, tröttnar snabbt, har ett ytligt koncentrationsförmåga och har svårt att slutföra läxor. Barn med hyperaktivitet kan däremot sällan sitta stilla, pratar mycket och rör sig oavbrutet. Den impulsiva typen kännetecknas av extrem otålighet samt överdrivet känslosamt och störande beteende.
Det finns ingen enskild, definitiv orsak till ADHD. Forskare pekar istället på att flera faktorer samverkar. Flera studier visar exempelvis ett tydligt samband mellan gener och förekomsten av tillståndet. Långvarig forskning har fastställt att ADHD ofta går i familjer – ett viktigt genombrott som gör att vårdpersonal kan vidta förebyggande åtgärder innan tillståndet förvärras.
Andra faktorer inkluderar miljöpåverkan, såsom alkohol- och tobaksbruk under graviditet, samt kostvanor. Viss forskning antyder att raffinerat socker kan öka hyperaktivitet hos barn. Hjärnskador kan också påverka beteendet genom skador på hjärnans funktioner.
Personer med diagnoser behandlas tyvärr ibland orättvist jämfört med andra. Detta var en huvudanledning till att Americans with Disabilities Act (ADA) infördes 1990. Lagen klassificerar psykisk funktionsnedsättning som varje psykologisk eller psykiatrisk störning, exempelvis schizofreni, svår depression, ångestsyndrom samt tillstånd som ADHD. Utestående beteenden omfattas dock inte av lagen.
I sin helhet förbjuder ADA alla former av diskriminering grundad på funktionsnedsättning. Att neka en person med funktionsnedsättning tillgång till privata eller offentliga tjänster och anläggningar, liksom statliga tjänster, kan leda till påföljder. Företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter kan i vissa fall undantas från lagen efter en individuell bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online