Bipolär sjukdom är en av de äldsta kända psykiska sjukdomarna. Dess symtom har tolkats på olika sätt genom historien, beroende på rådande medicinska teorier, innan sjukdomen till slut fick sin egen diagnosklassificering. Under många år kopplades bipolär sjukdom samman med schizofreni, men tack vare banbrytande forskning kunde de två sjukdomarna så småningom skiljas åt. Det var dock Emil Kraepelin som myntade begreppet "manisk depression" år 1913, vilket lade grunden för dagens diagnos.
Bipolär sjukdom kan spåras tillbaka till antikens Greklands medicinska studier. Den tidigaste kända personen som studerade sjukdomen var Aretaios från Kappadokien, som redan under första århundradet e.Kr. beskrev sambandet mellan melankoli och mani.
Aretaios från Kappadokien var en grekisk läkare som verkade i både Rom och Alexandria. Han blandade många olika medicinska traditioner och tankeskolor och skrev detaljerade beskrivningar av sjukdomstillstånd som pleurit, difteri, stelkramp, lunginflammation, astma och epilepsi. Hans observationer av patienter som växlade mellan perioder av upprymdhet och djup melankoli betraktas idag som några av de allra första dokumenterade beskrivningarna av bipolär sjukdom.
Aretaios arbete glömdes länge bort, men fick nytt liv när den engelske lärde Robert Burton byggde vidare på hans iakttagelser i sitt berömda verk "The Anatomy of Melancholy" (Melankolins anatomi). Boken var den första som erkände depression som en verklig sjukdom, i stället för att se den som ett tecken på andlig eller moralisk svaghet. Genom detta verk levdes Aretaios tidiga forskning upp igen och kom att inspirera generationer av läkare.
På 1800-talet gjorde franska psykiatriker viktiga framsteg. Jules Baillarger beskrev hur mani och depression kunde förekomma hos samma patient i återkommande cykler, och kort därefter presenterade Jean-Pierre Falret sin beskrivning av "cirkulär galenskap". Deras arbeten var avgörande för att separera bipolär sjukdom från schizofreni. Den tyske psykiatrikern Emil Kraepelin tog sedan dessa idéer vidare och myntade 1913 begreppet "manisk depression" i sitt banbrytande läroverk, vilket än idag utgör en hörnsten inom psykiatrin.
Bipolär sjukdom är en förödande psykisk sjukdom. Den kännetecknas av svängningar mellan perioder av eufori eller hög irritabilitet, så kallade maniepisoder, och perioder av djup depression. Cyklerna kan inträffa inom ett och samma dygn eller sträcka sig över månader eller år, och det är omöjligt att förutsäga exakt när en mani- eller depressiv episod kommer att slå till. Sjukdomen påverkar inte bara den drabbade själv, utan även familj, vänner och arbetsliv.
Eftersom bipolär sjukdom är så oförutsägbar och plågsam är det avgörande att den som lider av sjukdomen får hjälp och har ett utlopp för sina känslor. Om du eller någon du känner har bipolär sjukdom bör professionell hjälp sökas så snart som möjligt. Det är inte ett tillstånd som går över av sig självt med tiden – men med rätt behandling, exempelvis läkemedel och terapi, kan många leva ett stabilt och gott liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online