De flesta personer som lever med bipolär sjukdom kommer aldrig att begå någon våldshandling. Trots detta finns det ett statistiskt samband mellan bipolär sjukdom och våld – men det betyder inte att själva sjukdomen är den direkta orsaken bakom alla våldshandlingar som utförs av personer med diagnosen. Flera andra faktorer, exempelvis missbruk och obehandlad mani, spelar ofta en avgörande roll.
Bipolär sjukdom är en sinnesstörning som kännetecknas av återkommande växlingar i stämningsläget – från mani (ett högt och ofta överenergiskt humör) till depression. Hur snabbt och hur kraftfullt dessa stämningsväxlingar sker varierar från person till person. Sjukdomen går dessvärre ofta odiagnostiserad i många år.
Diagnosen delas in i tre huvudkategorier: bipolär sjukdom typ I, som kännetecknas av kraftiga stämningssvängningar; bipolär sjukdom typ II, där fullutvecklade maniska episoder saknas; samt cyklotymi, som innebär mindre stämningsväxlingar över tid. En och samma person kan röra sig mellan dessa kategorier under livets gång.
Enligt en intervju i ABC News med dr Igor Galynker vid Beth Israel Medical Center är bipolär sjukdom kopplad till en ökad benägenhet för aggression. När en person befinner sig i en manisk episod är risken större att hen blir aggressiv eller våldsam mot andra, särskilt om hen samtidigt står under påverkan av droger eller alkohol och inte tar de läkemedel som ordinerats för att behandla sjukdomen.
Under depressiva perioder ser riskbilden annorlunda ut – då ökar i stället risken för suicid. Detta gör att både anhöriga och vårdpersonal behöver vara uppmärksamma på varningssignaler i olika faser av sjukdomen.
Den mest effektiva behandlingen av bipolär sjukdom är en kombination av läkemedel och regelbunden samtalsbehandling. Stämningsstabiliserare är den vanligast förskrivna läkemedelsgruppen, men i många fall används även antipsykotika, antidepressiva medel samt preparat mot eventuella biverkningar.
Det kan ta flera veckor innan kroppen har anpassat sig till läkemedlen och de börjar ge full effekt. Behovet av sjukhusvård bedöms individuellt beroende på hur allvarliga stämningsväxlingarna är. Om en patient blir våldsam finns det risk att hen tvångsomhändertas enligt gällande lagstiftning, eftersom hen då har visat sig utgöra en påtaglig fara för sig själv eller andra.
Personer med bipolär sjukdom som även uppvisar en våldsbenägenhet är betydligt svårare att behandla på ett framgångsrikt sätt. Många psykiatriska sjukhus tar inte emot våldsamma patienter, vilket kan begränsa tillgängliga behandlingsalternativ.
Även om behandlingen kan dämpa aggression kan den inte helt eliminera risken för våld, eftersom bipolär sjukdom inte är en direkt orsak till våldsamt beteende. Stämningsstabiliserare kan dock spela en viktig roll för att upprätthålla ett jämnt och stabilt beteendemönster.
Regelbunden samtalsbehandling och medicinering räcker ibland inte för att förhindra återfall i våldsamt beteende. Riktade insatser, såsom terapi för hantering av ilska och liknande behandlingsformer, har ofta större möjligheter att lyckas.
Den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas hantera sjukdomen är fullständig efterlevnad av behandlingsplanen under en längre tid. Med rätt kombination av medicinering, terapi och stöd från omgivningen kan de flesta personer med bipolär sjukdom leva ett stabilt och tryggt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online