Bipolär sjukdom kallades länge för manisk depression, tack vare de karaktäristiska perioderna av "mani" och depression som kännetecknar sjukdomen. Begreppet lever därför kvar i vardagligt språkbruk. Manisk depression omfattar dock ett brett spektrum av symtom och feltolkas inte sällan. Eftersom biverkningar av läkemedel också kan vara ett problem är det klokt att ha goda kunskaper om hur utredning av manisk depression bäst går till. Här är några tips som kan hjälpa dig vidare.
Boka en tid så tidigt som möjligt hos en behörig vårdgivare för att få en utredning av manisk depression. Väntetiderna till specialister, exempelvis psykiatriker, kan ofta vara långa, och genom att söka tidigt ökar chansen att bli utvärderad snabbare. Ångrar du dig kan besöket alltid ställas in. En ytterligare anledning att boka tid medan du är mottaglig för idén är att plötsliga humörsvängningar kan göra att du senare känner dig mindre benägen att agera i ditt eget bästa intresse.
För en dagbok över ditt humör och dina symtom till första besöket. Den hjälper läkaren att bedöma om symtomen verkligen tyder på manisk depression, om de snarare beror på något annat tillstånd, eller om ytterligare psykologisk testning behövs. Tänk på att varje utredning av manisk depression är en klinisk diagnos baserad på tecken och symtom – och därför aldrig helt felfri. Ju mer information läkaren har, desto bättre blir underlaget.
Hoppa över självdiagnoser via onlinequiz som lovar att testa för manisk depression. Kvalitativa förescreeningar finns visserligen på nätet och kan hjälpa patienter och närstående att känna igen möjliga bipolära symtom – men använd då pålitliga källor, som lokala och nationella organisationer och psykiskt hälsofrämjande grupper, till exempel Nation Alliance on Mental Illness (NAMI). Genetiska hemtester för bipolär sjukdom som numera marknadsförs tenderar dessutom att vara mycket dyra och ge mer oro än svar.
Skriv ner eventuella fysiska symtom du upplever och överväg en kontroll hos din husläkare eller specialist i internmedicin. Flera sjukdomar som ger neurologiska symtom – bland annat lupus, MS och borrelia (Lyme-sjukdom) – kan efterlikna symtombilden vid manisk depression. Misstänks någon annan sjukdom kan det krävas envishet och en second opinion för att utesluta organisk orsak. Ta gärna med dessa fysiska symtom i samtalet med den psykiatriska vårdpersonal du valt.
Arbeta vid behov upp din förmåga att kommunicera, så att du kan redogöra tydligt för dina symtom inför utredningen. Du kan exempelvis tillfrågas om du upplever "rinnande tankar" (racing thoughts) – något många instämmer i, fastän beskrivningar som "oro" eller "koncentrationssvårigheter" i själva verket stämmer bättre. Det hjälper att skriva ner dina symtom med egna ord och säga till läkaren om en formulering inte känns träffsäker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online