
Dysmorfofobi, även kallad kroppsdysmorfisk störning (KDS), är en psykisk sjukdom som kännetecknas av ett tvångsmässigt besvär med verkliga eller inbillade fysiska brister. En person som lider av störningen har ihållande negativa tankar om sitt utseende, även om hen faktiskt har fina yttre drag. Hen ogillar ofta sin spegelbild och tänker ständigt att ansiktet och kroppen är oproportionerliga och oattraktiva.
De här överdrivna bekymren kan kännas outhärdliga och leder i förlängningen ofta till svår depression, tvångstankar om onödiga medicinska ingrepp såsom kosmetiska operationer, ångest samt social isolering. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och läkemedel betraktas som de mest effektiva behandlingsformerna för att hjälpa patienter att hantera de många utmaningar som dysmorfofobi medför.
Individuell samtalsterapi kan förbättra ditt mentala mående när du lider av dysmorfofobi. I terapin arbetar man med kognitiva interventioner – din terapeut tränar upp din förmåga att hantera irrationella tankar på ett konstruktivt sätt och hjälper dig att omvandla negativa tankebanor till sunda och positiva.
Beteendeinterventioner går oftast hand i hand med den kognitiva behandlingen och bildar tillsammans den kognitiva beteendeterapin. Insatsen bygger på olika strategier som specifikt riktar sig mot och minskar dina tvångshandlingar. Det kan exempelvis handla om gradvis exponering för det du tenderar att undvika, som sociala situationer och speglar, vilket successivt sänker din ångest och förebygger ritualiserat beteende. Du lär dig se på din kroppsbild ur ett helhetsperspektiv och värdera den rättvist och positivt. Genom att sätta upp mål och arbeta mot dem tränar du tillbaka ditt mentala och beteendemässiga fokus dit det hör hemma.
En otillräcklig mängd av signalsubstansen serotonin anses vara en av faktorerna som kan bidra till dysmorfofobi. För att upprätthålla den kemiska balansen i hjärnan kan antidepressiva läkemedel av typen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) lindra dina symtom, särskilt de tvångsmässiga tankarna och handlingarna. Vanliga exempel på SSRI-preparat är sertralin (Zoloft), paroxetin (Paxil) och fluoxetin (Prozac). Rådgör alltid med läkare innan du påbörjar eller ändrar någon medicinering.
Att berätta för dina närstående om din dysmorfofobi är avgörande för din återhämtning. Det bästa är att låta dem delta i dina terapisessioner, så att de verkligen förstår vad störningen innebär. Deras stöd stärker dig i din kamp, hjälper dig att uppskatta din kroppsbild och gör att du kan lära dig älska dig själv ännu mer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online