Fysiska sår och ärr är lätta att se. Du kan avgöra om de är gamla eller nya, om såret behöver sys av en läkare eller om ett plåster räcker. Känslomässiga sår och ärr är däremot inte lika lätta att upptäcka. Vissa känslomässiga ärr och sår behöver akut omvårdnad men har ignorerats i åratal. Att bortse från den här typen av sår kan leda till allvarliga psykiska skador. Därför är det viktigt att inte bara lära sig känna igen sina känslomässiga sår, utan också att veta vad som krävs för att läka smärtan.
Att känna igen känslomässiga ärr och sår är nödvändigt, men ibland svårt. Vissa personer som har upplevt en stor förlust, överlevt en katastrof eller lämnat en kränkande eller dysfunktionell relation fokuserar på att stabilisera sin yttre miljö genom att låtsas som att ingenting har hänt. Andra drabbas av posttraumatisk stress och återupplever förlusten eller övergreppen gång på gång i sina tankar.
Att känna igen den känslomässiga smärtan innebär att kunna definiera eller beskriva dina känslor kopplade till händelsen eller situationen – även om du känner domning eller tomhet. Känslomässig smärta kan yttra sig som hopplöshet, bristande förtroende, skuldkänslor, agg, ilska eller sorg, men även som en total avtrubbning där du inte känner någonting alls. Den kan också visa sig som att du inte längre känner igen dig själv, att du inte vet vem du är, med förlorad självkänsla, passion och självförtroende.
Många tror att tiden i sig läker känslomässiga sår. I verkligheten är nästa steg efter att ha känt igen en känslomässig skada att ta reda på vad som ligger bakom ärrbildningen. Det finns många orsaker till att människor blir känslomässigt sårade. Många bottnar i svåra situationer eller i en uppväxt i dysfunktionella miljöer under barndomen. Andra beror på någon form av traumatisk händelse, till exempel en katastrof, en skilsmässa, dödsfall hos en närstående, våldtäkt, övergrepp, förlust av ett barn, ett jobb eller ett hem, eller försummelse.
Fundera över vilken situation som utlöser de negativa känslorna. Fråga dig själv vad som stör dig mest med situationen eller händelsen. Är det sättet situationen hanterades – eller inte hanterades? Är det framför allt chocken över att det hände?
När du har definierat och beskrivit dina känslor är det dags att erkänna dem, släppa taget och gå vidare. Sök dig till en lugn plats, blunda, ta djupa andetag och föreställ dig att du bokstavligen svävar över situationen eller omständigheterna och lämnar dem bakom dig. Erkänn i ditt sinne att situationen, omständigheten eller händelsen har inträffat, och acceptera de delar av den som du inte har någon kontroll över.
Säg högt till dig själv: "Jag kommer att resa mig över detta", "Jag finns fortfarande här", "Det kommer att bli bra", "Jag kommer att må bra", "Detta var en negativ händelse i mitt liv, men den definierar inte vem jag är, och jag kommer inte att låta den förstöra mig" samt "Jag erkänner att jag lider av det som hände, men jag släpper min smärta och går vidare."
Upprepa meditationen så många gånger och så länge du behöver. Skriv ner dina känslor i en dagbok, gå med i en stödgrupp och ge dig själv tid att läka. Tillåt dig själv att reflektera över de positiva sätt på vilka situationen har hjälpt dig att växa. Skriv ner vad du har lärt dig och fokusera på hur du har utvecklats och mognat mentalt genom det du har gått igenom.
Skriv ner positiva bekräftelser och sätt upp dem på lappar, eller skriv ner dem någonstans där du kan se orden visuellt varje dag. Prata också gärna med en professionell kurator, psykolog eller terapeut. Professionellt stöd kan göra stor skillnad på vägen mot läkning, särskilt om smärtan kännas överväldigande eller har pågått länge.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online