Redan år 1900 började psykologer och neurologer, däribland Sigmund Freud, intressera sig för drömmarnas betydelse. Något senare lanserade Carl Jung, den analytiska psykologins fader, teorin om att drömmar utgör en direkt kommunikationsväg mellan det medvetna och det omedvetna sinnet. Även om dagens psykologer och vårdpersonal kan ha olika uppfattningar om specifika drömtydningar är de flesta överens om att problem vi möter i vårt vakna liv – särskilt ångest – kan påverka oss när vi sover.
De flesta vuxna drömmer mardrömmar vid någon tidpunkt i livet, men enligt WebMD plågas mellan 2 och 8 procent av den vuxna befolkningen av återkommande mardrömmar. Det innebär att de har mardrömmar ofta och att dessa påverkar både sömn och allmänt välbefinnande.
Ångest och depression kan orsaka mardrömmar, liksom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Även vissa läkemedel, bland annat en del antidepressiva preparat, kan utlösa mardrömmar.
En kanadensisk studie som publicerades i tidskriften Sleep år 2000 undersökte utvecklingen av störande drömmar under tonåren och deras koppling till ångest. Studien drog slutsatsen att frekvent återkallande av störande drömmar förknippas med patologiska symtom på dragångest – tydligen redan från 13 års ålder. Forskarna fann dessutom att flickor oftare minns sina mardrömmar än pojkar.
Kvinnor i alla åldrar minns sina mardrömmar oftare än män, men kvinnor och män rapporterar ändå ofta samma typer av ångestdrömmar. Några av de vanligaste drömmarna som orsakas av ångest handlar om att bli jagad, att falla, att tappa tänder eller att befinna sig naken på en offentlig plats.
Det finns många olika tolkningar av de mest förekommande ångestdrömmarna, men de flesta kopplas till känslan av att tappa kontrollen (att jagas eller falla), oro över att inte längre vara lika attraktiv (att tappa tänder) samt en känsla av sårbarhet och oförbereddhet (att vara naken inför andra).
Om Jung hade rätt och drömmarna verkligen är fönster mellan det medvetna och det omedvetna sinnet, kan de fungera som varningssignaler för problem i våra liv – så att vi kan hantera dem och gå vidare. Dessutom bidrar sömn och drömmande till vår återhämtning och hjälper hjärnan att lagra minnen.
Den som lider av mardrömmar bör börja med att identifiera orsaken. Om läkemedel misstänks ligga bakom bör man ta kontakt med sin läkare för att se om ett annat preparat kan passa bättre. Om mardrömmarna inte hänger samman med mediciner eller annan sjukdom kan man försöka hålla regelbundna sömn- och vaketider, motionera regelbundet, undvika mat och dryck strax före läggdags samt praktisera yoga och meditation för att lugna sinnet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online