Ångest kännetecknas av rädsla, oro eller panik och är normalt sett kroppens naturliga larmreaktion vid fara. För vissa människor blir ångesten dock konstant eller så stark att den uppstår helt utan någon verklig fara – då har den utvecklats till en ångeststörning.
Det finns många olika typer av ångeststörningar, bland annat paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), tvångssyndrom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och fobier. Receptbelagda läkemedel och samtalsterapi används ofta för att behandla en ångeststörning, men det finns även flera livsstilsförändringar du själv kan göra för att må bättre.
Öva regelbundet på avslappningsmetoder som yoga eller djupandning, särskilt under stressiga perioder. Avslappningstekniker hjälper till att dämpa både ångest och stress samt kan förebygga framtida ångestattacker.
Ta mediciner exakt enligt den ordination som din läkare eller psykiater gett dig. Medicinering är ett värdefullt stöd för att hålla ångesten under kontroll medan du lär dig nya tekniker för att hantera stress och oro.
Ge dig själv 30 minuter per dag av avsiktlig "orostid" och lägg sedan bekymren åt sidan resten av dagen. Ha gärna ett litet kort med dig där du snabbt skriver ner oroande tankar allteftersom de dyker upp. Fokusera på det som faktiskt händer och undvik att grubbla över saker som kanske kommer att ske.
Rör på dig i 30 minuter om dagen, minst fem dagar i veckan. Motion fungerar som en hälsosam hanteringsstrategi, distraherar från negativa tankar och ger en känsla av prestation när du når dina mål. Att träna på ett gym erbjuder dessutom en social miljö som hjälper till att förebygga isolering.
Koffein stimulerar centrala nervsystemet och kan förvärra ångesten. Alkohol och droger kan kännas lugnande i stunden, men de förvärrar i själva verket ångesten och skapar fler problem på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online