Addiktiv personlighetsstörning avser ett mönster hos människor som utvecklar beroenden av bland annat spel, stöldbeteende eller ätstörningar. Dessa personer upplever en euforisk "kick" när de ägnar sig åt sitt beroende och blir i sin tur beroende av just den känslan. Begreppet används ofta för att beskriva en personlighetstyp som löper större risk än andra att drabbas av olika former av beroenden.
Här är några av de vanligaste kännetecknen hos personer med addiktiv personlighet.
Människor med addiktiv personlighet har ofta låg självkänsla och en negativ bild av sig själva. De mår bättre när de uppnår den euforiska känslan som följer med sitt beroende och använder den för att kompensera för känslor av värdelöshet. Beroendet blir på så sätt en flykt undan negativa tankar om sig själv.
Stress kan göra att personer med beroendebeteende drivs att ytterligare eskalera sitt beteende. De kan känna sig tvingade att lindra stressen genom sitt beroende, vilket skapar en ond cirkel där stressen bara tillfälligt dämpas medan de underliggande problemen kvarstår.
Personer som lider av depression eller uppvisar antisocialt beteende vänder sig ofta till beroendeframkallande beteenden för att må bättre, i stället för att söka professionell behandling. Detta kan fördröja rätt diagnos och vård samt förvärra både depressionen och beroendet över tid.
Det är inte ovanligt att personer med addiktiv personlighet ägnar sig åt självdestruktiva handlingar, exempelvis en spelare som säljer sitt hus för att finansiera spelandet. Drivet att tillfredsställa beroendet kan få dem att göra saker de normalt aldrig skulle göra, vilket hotar deras vardagsliv, ekonomi och nära relationer.
De flesta med addiktiv personlighetsstörning får njutning av sitt beroende. Den euforiska känslan uppstår ofta genom att endorfiner frisätts i hjärnan – kroppens naturliga smärtlindrare. Endorfiner fungerar som hjärnans eget opiat, och även om de inte skapar något fysiskt beroende vill personen fortsätta sitt beteende för att återuppleva de goda känslorna det medför.
Om du eller någon i din närhet känner igen er i dessa mönster finns det effektiva behandlingsformer, såsom samtalsterapi (till exempel KBT), stödgrupper och i vissa fall medicinsk behandling. Att söka hjälp tidigt ökar chanserna till ett långsiktigt gott resultat och kan bryta den destruktiva cykeln innan den leder till allvarliga konsekvenser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online