Noradrenalin är en av hjärnans många signalsubstanser, så kallade neurotransmittorer. Precis som med andra signalsubstanser kan både för höga och för låga nivåer påverka hur vi reagerar, känner och fungerar i vardagen. För mycket noradrenalin ökar känslorna av oro, stress och panik, medan för lite kan leda till nedstämdhet och depression. Ämnet liknar adrenalin och aktiverar kroppens så kallade "kamp eller flykt"-respons – den naturliga reaktion som triggas igång när vi upplever stress eller fara.
Noradrenalin produceras dels i hjärnstammen, dels i binjurarna, och fungerar både som signalsubstans och hormon. Det spelar en central roll för vår vakenhet, vårt fokus och våra stressreaktioner. När hjärnan tolkar en situation som hotfull stiger noradrenalinnivåerna snabbt, vilket gör kroppen redo att antingen fly eller försvara sig. Problemet uppstår när denna mekanism aktiveras utan verklig fara – då kan ångest och panik ta över.
Noradrenalin är den signalsubstans som starkast kopplas till ett tillstånd av överdriven vakenhet, ökad panikkänsla och ihållande oro. Höga nivåer förknippas med panikattacker och koncentrationssvårigheter.
Eftersom noradrenalin är nära besläktat med adrenalin utlöser det också fysiska reaktioner, som hjärtklappning, förhöjt blodtryck och svettiga handflator. En panikattack kan beskrivas som en plötslig och kraftig ökning av noradrenalin i kroppen. Vanliga symtom är yrsel eller yrselkänslor, andnöd, känsla av kvävning, domningar och stickningar i händer och fötter, tryck över bröstet samt bröstsmärtor. Attacken kan kännas helt överväldigande.
Behandling syftar till att sänka de höga noradrenalinnivåerna och lindra oro och panikkänslor. Vissa läkemedel verkar genom att minska aktiviteten hos de signalsubstanser som normalt hämmar noradrenalin, vilket hjälper till att återställa balansen i hjärnan.
Låga nivåer av noradrenalin hänger istället samman med depression. För lite av ämnet kan ge känslor av sorgsenhet, apati och bristande intresse. Depression kan dessutom utvecklas efter långvarig eller intensiv stress.
Vanliga symtom på depression är ihållande nedstämdhet, sömnsvårigheter, förlust av glädje i aktiviteter som tidigare varit givande samt förändrad aptit.
Behandlingen går ut på att återställa balansen mellan hjärnans signalsubstanser. De mest använda läkemedlen är SSRI-preparat, det vill säga selektiva serotoninåterupptagshämmare. Dessa gör serotonin – och i viss mån även noradrenalin – mer tillgängligt i hjärnan. Det kan ta upp till tre veckor innan effekten märks, men när läkemedlet börjar verka blir skillnaden i humör ofta tydlig. Vid depression finns även SNRI-preparat, som direkt påverkar både serotonin och noradrenalin.
Ångest förekommer ofta tillsammans med depression. Många som lider av depression blir irriterade och uppvisar överdriven oro. Ihållande bekymmer kan också vara ett tecken på generaliseratångestsyndrom, GAD.
Även om läkemedel ofta är effektiva mot ångestbesvär och depression kan terapi vara ett värdefullt komplement på vägen tillbaka. Olika behandlingsformer finns, bland annat avslappningsövningar och kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT syftar till att ersätta oroande och negativa tankemönster med positiva och stärkande föreställningar, vilket hjälper patienten att hantera sin ångest bättre i vardagen.
Noradrenalin är varken bra eller dåligt i sig – det är balansen som avgör. För höga nivåer kan utlösa ångest och panikattacker, medan för låga nivåer kan bidra till depression. Med rätt kombination av medicinering och terapi går det dock att återfå balansen och må bättre. Kontakta alltid vårdpersonal om du misstänker att du lider av ångest eller depression.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online