Många kvinnor upplever stress i sin vardag. De oroar sig för karriären, familjen, hälsoproblem, ekonomin och alla de dagliga ansvar som följer med ett hektiskt liv. Att känna sig ängslig eller stressad då och då är helt normalt och inget att oroa sig för. Om du däremot känner återkommande eller konstant ångest, särskilt tillsammans med fysiska symtom, bör du kontakta din läkare. Läkaren kan ställa en korrekt diagnos om du lider av ett ångestsyndrom och gå igenom lämpliga behandlingsalternativ tillsammans med dig.
Ångest och stress kan ta sig många olika uttryck. Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en lindrig till måttlig ångest som varar i minst sex månader. Vid GAD känner du en överdriven och svårkontrollerad oro. Du har troligen svårt att somna och kan uppleva trötthet, muskelryckningar, muskelvärk eller spänningar, irritabilitet, yrsel, andningsbesvär och sväljproblem.
Har du social ångest, även kallad social fobi, känner du en överväldigande självmedvetenhet och obehag i vardagliga sociala situationer. Vanliga symtom är illamående, svettningar, rodnad och svårigheter att prata inför andra människor.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) uppstår efter att ha upplevt en traumatisk händelse och kan visa sig i form av flashbacks, återkommande mardrömmar och plötsliga, oförklarliga utbrott av ilska.
När du lever med långvarig ångest och stress kan du också drabbas av en panikattack vid ett eller flera tillfällen. Får du återkommande panikattacker kan det röra sig om ett paniksyndrom.
Panikattacker kommer plötsligt och utan förvarning. Du kan känna en intensiv rädsla, och pulsen ökar snabbt. Vanliga symtom under en attack är andnöd, hyperventilation, svettningar, darrningar, illamående, frossa, magkrampar, bröstsmärta, yrsel, huvudvärk, sväljbesvär och en tryckande känsla i halsen. Det kan kännas som om du drabbas av en hjärtinfarkt, vilket gör upplevelsen extra skrämmande. En typisk panikattack varar i ungefär en halvtimme och avtar sedan gradvis.
Det kan vara särskilt svårt att upptäcka ångest hos en äldre kvinna, eftersom hon kanske inte känner sig bekväm med att prata om psykiska besvär. Börja därför med att fråga om fysiska symtom som kan tyda på ett ångestsyndrom. Har hon upplevt hjärtklappning eller bröstsmärta? Fråga i så fall vad hon gjorde eller tänkte på innan det inträffade. Har hon svårt att sova? Fråga vad hon brukar tänka på när hon försöker somna.
När du kartlagt de fysiska symtomen kan du försöka identifiera psykiska tecken. Lägg märke till om hon verkar orolig eller bekymrad över småsaker, eller om hon tenderar att grubbla över vardagliga händelser. Om du vårdar en äldre person som du misstänker kan lida av ångest, ta upp dina farhågor med hennes läkare.
Kontakta vården om ångesten pågår under lång tid, försvårar din vardag eller åtföljs av fysiska besvär som bröstsmärta, andnöd eller sömnproblem. Ångestsyndrom går bra att behandla, bland annat med samtalsterapi som kognitiv beteendeterapi (KBT) och i vissa fall medicinering. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre blir prognosen – ingen behöver bära på ångest i tystnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online