Att oroa sig inför ett prov eller en kommande arbetsutvärdering är helt normalt. Men om dina bekymmer och rädslor gäller situationer som kanske aldrig inträffar, kan det röra sig om ett medicinskt tillstånd. När tankarna börjar störa ditt vardagsliv och leda till fysiska symtom kan du lida av generaliserat ångestsyndrom.
Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders IV (DSM-IV) definierar generaliserat ångestsyndrom (GAD) som överdriven ångest och oro, kombinerat med en oförmåga att kontrollera sina känslor eller slappna av. Vid GAD är symtomen närvarande i minst sex månader och ingår inte i någon annan psykisk störning. Vanliga symtom är irritabilitet, kraftig muskelspänning, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och trötthet. Symtomen måste dessutom orsaka kliniskt signifikant lidande i den dagliga funktionen.
Ingen enskild orsak har kopplats till GAD, men riskfaktorer och forskning pekar på flera möjliga orsaker. Cirka 20 procent av de personer som diagnostiserats med GAD har släktingar med samma tillstånd. Tio procent av GAD-patienterna lider även av en större depression. Tvillingstudier har dessutom visat en överlappning på upp till 33 procent bland de gener som är kopplade till neuroticism, vilket tyder på ett ärftligt inslag.
Oregelbundna nivåer av signalsubstanser – de kemikalier som överför information i hjärnan – har förknippats med GAD. Gammaaminosmörsyra (GABA) och serotonin ska dämpa ångest, medan förhöjda nivåer av noradrenalin kan tyda på ångesttillstånd. Om det finns mer noradrenalin och mindre GABA eller serotonin i ångestfyllda ögonblick kan både de fysiska och mentala symtomen bestå längre än normalt.
Miljömässiga stressfaktorer orsakar sällan GAD i sig, men de kan förstärka och utlösa de kemiska obalanserna. Arbetsstress, sömnbrist och familjekonflikter är alla riskfaktorer som är förknippade med tillståndet. Hos personer med GAD kan överdriven stress väcka tankar och bekymmer långt utanför det normala. En liten ofärdig arbetsuppgift kan exempelvis få en person att grubbla hela natten över risken att bli avskedad eller att ha skadat företaget. Sådana tankar kan leda till överdrivet svettande, rastlöshet och sömnlöshet.
Bensodiazepiner har förskrivits till patienter med GAD eftersom de lindrar fysiska symtom som muskelspänningar. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) används också för att upprätthålla den kemiska balansen i hjärnan. Läkemedel som Lexapro hjälper hjärnan att producera mer serotonin och därmed lindra ångesten.
Psykoterapi rekommenderas ofta som komplement eller alternativ till läkemedel. Terapeuter kan lära patienten beteendemodellerande tekniker och kognitiv bearbetning som hjälper till att hantera situationer som utlöser symtomen. Avslappningsövningar och positiva tankemönster efter arbetsdagen kan exempelvis göra det lättare att sova gott med mindre oro.
Känner du igen dig i beskrivningen och har känt dig orolig eller spänd nästan varje dag i sex månader eller längre, kontakta din vårdcentral. Med rätt diagnos och behandling går det bra att hantera generaliserat ångestsyndrom och återfå en fungerande vardag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online