Enligt National Institutes of Health uppstår symtomen på PTSD – posttraumatiskt stressyndrom – efter en traumatisk händelse. Dr. Harold Cohen påpekar att symtomen vid PTSD kan likna dem vid andra ångestsyndrom, men att det finns tydliga skillnader. Flera andra tillstånd, exempelvis manisk depression och bipolär sjukdom, kan uppvisa liknande symtom. Därför ställer vårdpersonal sällan diagnosen PTSD enbart utifrån symtomen.
PTSD kännetecknas av återkommande tankar, och typen av tankar hjälper till att skilja olika former av syndromet åt. Att undvika saker eller platser kopplade till traumet är vanligt, liksom att återuppleva själva händelsen. Påträngande minnen eller mardrömmar om händelsen, känslan av att händelsen fortfarande pågår samt mentalt eller fysiskt obehag när händelsen tas upp eller på årsdagen är också vanligt förekommande.
Ytterligare symtom är att undvika tankar, känslor, människor eller situationer som påminner om händelsen, att inte kunna minnas delar av den samt ett minskat intresse för aktiviteter som personen tidigare tyckte om. Känslan av att vara helt avskärmad från andra, samt tankar på att aldrig få ett normalt liv eller en normal karriär, är också vanliga.
Enligt Dr. Harold Cohen förblirs eller feldiagnostiseras detta syndrom ofta. Diagnosen grundas inte bara på symtom utan också på den händelse som orsakade tillståndet. Att tala om händelsen kan väcka smärtsamma känslor, och därför vägrar patienten ibland att berätta om den, vilket leder psykologen eller psykiatern till misstanken om PTSD.
Det kan krävas mer än ett besök hos psykolog eller psykiater för att avgöra om PTSD föreligger, eftersom många patienter inte öppnar sig helt redan vid första besöket.
Känslor av skam och skuld kopplade till händelsen gör det svårt för patienter att prata om den. Eftersom andra tillstånd, som depression, uppvisar samma symtom är feltolkningar vanliga. Vårdpersonal missar ibland tecknen på PTSD på grund av den begränsade information patienterna lämnar. Många patienter inser inte själva att de lider av dessa emotionella besvär och berättar därför inte om dem för den vårdgivare de träffar.
Flera typer av antidepressiva läkemedel används vid behandling av PTSD, ofta i kombination med psykoterapi. Terapin kan ske i grupp eller individuellt, men enskilda behandlingar verkar i regel ge bättre resultat. Den psykolog eller psykiater som behandlar patienten kan bäst bedöma vilken form av terapi och medicinering som passar situationen och typen av PTSD bäst. PTSD svarar oftast bra på KBT, kognitiv beteendeterapi.
Prognosen varierar från person till person. Vissa återfår sin normala funktionsförmåga, medan andra behöver åratal för att ta de minsta stegen mot livet som det var innan händelsen. Läkemedel och terapi kan hjälpa de flesta patienter att återfå en god livskvalitet, medan vissa aldrig helt tillfrisknar. Eftersom prognosen varierar kraftigt måste psykolog eller psykiater göra en individuell bedömning i varje fall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online