
Ångest är oftast ett obehagligt tillstånd. Du går från att må normalt, eller till och med avslappnat, till att hamna i ett upprört tillstånd av hög beredskap. Kroppen är plötsligt inställd på fara och redo för omedelbar handling. Det kan därför verka logiskt att ångest skulle höja ämnesomsättningen, eftersom det är en så pass aktiv känsla – men ironiskt nog är effekten precis motsatt. För att förstå varför behöver du veta lite mer om ångestens syfte samt dess fysiska och psykologiska effekter.
Ångest är ett tillstånd där personens "kamp eller flykt"-instinkt aktiveras. Instinkten ser till att du fysiskt är redo att antingen slåss eller fly från en fiende eller farlig situation genom att skapa konkreta förändringar i kroppen. Ångestreaktionen är densamma oavsett om hotet är verkligt eller felaktigt uppfattat – kroppen reagerar lika starkt på båda.
Även om ångest oftast är obehaglig kan den ibland visa sig som en känsla av spänning eller upphetsning. Oftast upplevs den dock som en form av rädsla eller ängslig förväntan. Med tiden kan den också leda till emotionell avtrubbning – ett självskyddande svar som uppstår innan ångesten blir övermäktig. Långvarig ångest kan dessutom ge problem med både minne och koncentrationsförmåga.
Ångest utlöser flera tydliga fysiska symtom. De vanligaste är hjärtklappning, snabb andning, torr mun, dunkningar i huvudet, svettningar, darrningar och diarré. På lång sikt kan återkommande ångest försvaga immunförsvaret samt leda till muskelkramper och obalanser i kolesterol- och blodsockernivåer.
Vid en första anblick kan det verka som om ångest skulle höja ämnesomsättningen, tack vare sina "aktiva" effekter som hjärtklappning och snabb andning. I verkligheten är effekten den motsatta. Ångest sänker nämligen ämnesomsättningen eftersom den styr om kroppens resurser bort från funktioner som matsmältning och över till beredskap för kamp eller flykt.
Blod dras bort från matsmältningssystemet och andra organ och leds istället ut till muskulaturen. Samtidigt ökar fettkoncentrationen i blodet så att snabb energi finns tillgänglig vid behov. Ämnesomsättningen prioriteras alltså inte längre av kroppen och sänks därför temporärt.
Du kan förebygga en nedgång i ämnesomsättningen genom att hantera och minska din ångest. Lyckas du inte med det på egen hand kan en terapeut vara till stor hjälp. I svårare fall, där ångesten stör din vardag, kan en psykiater förskriva ångestdämpande läkemedel, så kallade bensodiazepiner. Dessa brukar lindra ångesten inom 30 till 60 minuter, vilket innebär att du kan ta dem när du känner att ett anfall är på väg eller mitt i ett pågående episod.
Var dock uppmärksam på möjliga biverkningar, som trötthet och sömnighet. Tänkandet kan bli dimmigt och koordinationen något försämrad. Kör därför aldrig bil efter att ha tagit denna typ av läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online