Trait anxiety definieras som en benägenhet att uppleva ångest. Det betraktas som ett personlighetsdrag som består över tid och som visar sig i en mängd olika situationer. Till skillnad från tillfällig ångest handlar trait anxiety alltså om en stabil egenskap hos individen – en del av hur personen är, snarare än ett kortvarigt känslotillstånd.
Trait anxiety ställs ofta mot begreppet state anxiety, som syftar på den tillfälliga och obehagliga upplevelse som uppstår när en person känner sig hotad i en specifik situation. Medan state anxiety är just ett tillstånd – något som kommer och går – är trait anxiety den underliggande potentialen eller benägenheten att uppleva sådana tillstånd. En person med hög trait anxiety reagerar alltså oftare med state anxiety när situationer uppfattas som utmanande eller hotfulla.
Människor kan vara mer eller mindre höga i trait anxiety beroende på hur ofta de tenderar att uppleva state anxiety. En person med hög trait anxiety upplever ångesttillstånd oftare och i fler sammanhang än någon med låg trait anxiety. Dessa individuella skillnader gör begreppet värdefullt både inom psykologisk forskning och i kliniskt arbete.
Det mest använda instrumentet för att mäta både state- och trait anxiety är Charles Spielbergers State-Trait Anxiety Inventory för vuxna (STAI). Testet består av två delskalor som skiljer mellan hur personen känner sig just nu respektive hur personen vanligtvis brukar känna sig. STAI används brett inom forskning, vården och vid exempelvis utredning av stressrelaterade besvär.
En stor del av forskningen om trait anxiety kommer från en psykologisk tradition som fokuserar på hur erfarenheter påverkar vår bedömning och tolkning av omvärlden. Individuella skillnader i erfarenheter innebär att vissa människor har större benägenhet att uppfatta situationer som potentiellt hotfulla – och de tenderar därför att uppleva mer ångest. Vissa forskare har även riktat in sig på stabila personlighetsdrag, som neuroticism, som gör att en person lättare utvecklar hög trait anxiety.
Inom psykiatrisk forskning används andra termer och mått, men man studerar ändå individuella skillnader i benägenheten att uppleva ångest. Genetiska faktorer spelar en roll vid olika ångestsyndrom. Ett exempel är genen catechol-O-methyl transferase (COMT), som har kopplats till sannolikheten att drabbas av ångestsyndrom. Genen förstärker ångestsymtom genom sin påverkan på nivån av signalsubstansen noradrenalin i hjärnan.
Trait anxiety är alltså en relativt stabil personlighetsdimension som beskriver hur benägen en person är att uppleva ångest. Begreppet skiljs från state anxiety, som är det tillfälliga känsloläge som uppstår i hotfulla situationer. Både livserfarenheter och genetiska faktorer, såsom variationer i COMT-genen, bidrar till de individuella skillnaderna. Med tillförlitliga verktyg som Spielbergers STAI går det att mäta trait anxiety på ett strukturerat sätt, vilket gör det till ett centralt begrepp inom både psykologisk forskning och klinisk praktik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online