Ångestattacker, även kallade panikattacker, kommer ofta plötsligt och tycks uppstå utan någon uppenbar anledning. En djupare granskning visar dock att de vanligtvis drabbar personer som befinner sig under kraftig stress eller som har en låg självbild. Symtomen inkluderar hjärtklappning, ytlig andning och en stark impuls att fly från situationen. Många drabbade tror att de får en hjärtattack eller inte kan andas, vilket ofta leder till ett akut besök på sjukhus.
Behandlingen består vanligtvis av ångestdämpande läkemedel, psykoterapi samt verktyg för att bättre hantera stress i vardagen. Att förstå vad som utlöser attackerna är ett viktigt första steg mot att få kontroll över dem. Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna.
Kraftig stress från större livshändelser – exempelvis skilsmässa, flytt, jobbyte eller dödsfall hos en närstående – är en av de mest utlösande faktorerna bakom ångestattacker. Även långvarig press på arbetet eller i relationer kan bygga upp en spänning som till slut tar sig uttryck i en panikattack.
Det anses att gravida kvinnor är mer benägna att drabbas av ångestattacker än icke-gravida. De hormonella förändringarna, den fysiska omställningen och oro inför förlossningen och moderskapet kan alla bidra till ökad ångest under graviditeten.
Sjukdomar belastar kroppen och kan utlösa en ångestattack. Detta gäller särskilt hjärt- och lungsjukdomar, där fysiska symtom som tryck över bröstet och andnöd lätt förstärker känslan av panik. Kroniska sjukdomar och hormonella rubbningar, som problem med sköldkörteln, kan också spela in.
Vissa mediciner kan bidra till ångestattacker som biverkning. Det gäller bland annat antidepressiva medel, Ritalin och vissa antibiotika. Kombinationen av flera preparat eller för höga doser kan öka risken ytterligare. Prata alltid med din läkare om du misstänker att dina mediciner påverkar din ångest.
Arv anses spela en roll vid ångestattacker, eftersom ångestsyndrom ofta förekommer i familjer. Har du föräldrar eller syskon som lider av panikångest eller andra ångesttillstånd, kan din egen risk vara förhöjd – även om miljöfaktorer också har stor betydelse.
Rubbningar i hjärnans signalsubstanser är vanliga hos personer med ångestsyndrom. Höga nivåer av noradrenalin, som ökar känslan av oro, tillsammans med låga nivåer av serotonin och gammaaminosmörsyra (GABA) – båda ämnen som verkar lugnande på nervsystemet – har kopplats till återkommande ångestattacker.
Abstinensbesvär efter alkohol eller stimulantia är en välkänd utlösande faktor. När kroppen vänjer sig vid att dessa ämnen saknas kan det uppstå kraftig oro, hjärtklappning och panikkänslor. Därför bör ett uppehåll efter långvarigt bruk alltid ske under medicinsk övervakning.
Om du drabbas av återkommande ångestattacker är det viktigt att söka professionell hjälp. Kontakta vården om attackerna påverkar din vardag, eller ring 1177 för rådgivning. Vid akuta symtom som bröstsmärta eller svår andnöd – ring alltid 112, eftersom det kan vara svårt att skilja en panikattack från en hjärtattack utan medicinsk undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online