
KBT och RET är båda begrepp inom psykoterapi. KBT står för kognitiv beteendeterapi, medan RET står för rationell emotionell terapi. KBT är egentligen ett samlingsbegrepp för en grupp terapeutiska metoder, och RET är en av flera metoder som ingår under KBT-paraplyet.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en kategori av terapeutiska tekniker. Bland de metoder som ingår i KBT finns rationell emotionell terapi, rationell beteendeterapi, rationell livsterapi, kognitiv terapi, dialektisk beteendeterapi och schemafokuserad terapi. Terapeuter började omfamna KBT under 1950-talet, även om dess filosofiska rötter går ända tillbaka till antikens Grekland. Genom KBT strävar terapeuter efter att hjälpa klienter att förstå och förändra sitt eget beteende och tänkande.
Den första KBT-metod som blev populär bland terapeuter var RET, rationell emotionell terapi. Albert Ellis utvecklade RET år 1955 och byggde sin metod på den antika stoicismens filosofi. Ellis ansåg att individer påverkas mer av sina uppfattningar om händelser än av händelserna själva.
Ellis skapade en systematisk teknik för klienter som kallas "ABC-modellen för känslor", som han senare omdöpte till "ABCDE-modellen". Med denna modell ville Ellis uppmuntra individer att ta ansvar för sitt eget negativa tänkande och arbeta mot mer konstruktiva uppfattningar. På 1990-talet döpte Albert Ellis om sin metod till "rationell emotionell beteendeterapi" (REBT).
Grunden för RET är ABCDE-modellen för känslor – en teknik som individer kan använda för att hantera negativa känslor och övertygelser:
A – Aktiverande händelse: Tillfällen då livet inte fungerar bra för individen.
B – Övertygelser (Beliefs): Hur individen uppfattar den aktiverande händelsen. Om hennes bil till exempel tar slut på bensin – tror hon då att hon själv är skyldig för att inte ha fyllt på tanken, eller tror hon att det är en del av en komplott mot henne?
C – Konsekvenser (Consequences): Hur individen reagerar eller känner inför händelsen. Individen måste analysera om reaktionen var positiv eller negativ.
D – Ifrågasättande (Disputing): Individen måste avgöra om hennes övertygelser är rationella eller irrationella. Om de visar sig vara irrationella måste hon ifrågasätta dem utifrån empiriska belägg eller sin egen logik.
E – Effekt (Effect): I detta sista skede skapar individen mer rationella övertygelser baserade på logik eller belägg kopplade till situationen.
Skillnaden mellan begreppen KBT och RET försvåras ytterligare av att de ofta används omväxlande av terapeuter och i psykoterapeutiska publikationer. KBT är namnet på den övergripande kategorin av metoder, medan RET är namnet på en specifik metod. RET är alltså en typ av KBT.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online