Rorschach-testet, även känt som bläckplumpstestet, utvecklades av den schweiziske psykologen Hermann Rorschach och presenterades 1921 i hans bok "Psychodiagnostik". Testet betraktas som ett projektivt personlighetstest där den testade avslöjar dolda känslor och inre konflikter genom sina beskrivningar av tio olika bläckplumpar.
Enligt Scientific American har testet inte använts i samma utsträckning sedan 1950- och 1960-talen, och dess användbarhet och bristande träffsäkerhet har länge omgärdats av kontroverser. De tio bläckplumparna finns tillgängliga online, och – bara för skojs skull – kan du låtsas analysera dina vänners och familjemedlemmars personligheter.
Be den testade att slappna av och lägga sig på en soffa. När en patient undersöks av en psykolog eller psykiater behöver hen känna sig bekväm och redo att prata om sina inre konflikter och känslor. En bekväm stol och ett lugnt, trivsamt rum underlättar processen.
Presentera den första bläckplumpen och ge den testade gott om tid att tolka bilden. Fråga vad hen tror att den föreställer – den första tanke som dyker upp i huvudet. Anteckna hur lång tid det tar innan hen säger vad hen ser, samt de kommentarer hen gör om varje plump. Fråga också om hen ser något mer i bilden. Skriv ner allt som sägs mellan er och notera eventuell oro eller känslor som visar sig under testet. Att diskutera den första bilden kan kännas mest stressamt för den testade, eftersom testet är nytt – vilket är helt normalt.
Presentera nästa kort. Rorschach-testet består av tio separata bläckplumpar som visas i en bestämd ordning. Fortsätt att föra anteckningar och glöm inte att observera hur den testade håller varje kort samt vilka ansiktsuttryck hen visar. Visa alla tio korten i tur och ordning och ta god tid på dig under processen.
Jämför bilderna som din testperson ser med de vanligaste svaren för respektive plump, vilket finns att läsa i böcker om Rorschach-testning. Den amerikanske psykologen John E. Exner skrev boken "The Rorschach: Advanced Interpretation" och utvecklade sitt eget poängsystem på 1960-talet, när testets popularitet var som störst. Hans system byggde på var i bilden personen såg saker (placering), vilka faktorer som avgjorde svaren (determinanter), innehållet i bilderna samt hur vanliga de upplevda bilderna var.
Tänk på all psykologisk information om din testperson när du analyserar resultaten. Idag används testet främst som ett verktyg för att få personen att öppna sig och för att upptäcka oväntade reaktioner i svaren. Testet anses vara mycket subjektivt, och de flesta psykologer är inte överens om tolkningarna. Vissa psykologer menar numera att kulturella skillnader påverkar vilka bilder som räknas som typiska svar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online