Litiumkarbonat är ett salt av alkalimetallen litium som framför allt är känt som läkemedel mot manisk depression, numera oftast kallad bipolär sjukdom. Ämnets användningsområden är dock långt bredare än så. Som industriellt ämne ingår litiumkarbonat bland annat i fyrverkerier, glas för ugnsformar och cementblandningar.
Som läkemedel har litiumkarbonat använts sedan 1940-talet, då forskare för första gången upptäckte dess inverkan på beteendet. Det har även prövats mot hudåkommelser och mot amyotrofisk lateralskleros (ALS). Om du får litiumkarbonat utskrivet är det viktigt att du känner till både dess fördelar och dess biverkningar.
Litium upptäcktes år 1817 av den svenska kemistudenten Johan August Arfwedson. Under 1800-talet blev så kallat litiumvatten populärt som en effektiv behandling för att lösa upp blås- och njursten. Mot slutet av seklet började det även användas mot alkoholism och tvångsmässigt beteende.
Den australiske psykiatern John F. Cade upptäckte litiums psykoaktiva effekter år 1948, vilket lade grunden för den moderna behandlingen av bipolär sjukdom. Än idag skrivs litiumkarbonat ut som stämningsstabiliserande läkemedel, bland annat under varumärket Eskalith.
Litium reglerar beteendet genom att återställa balansen mellan de signalsubstanser som frisätts i kroppen. Enligt en artikel från Science Daily från 2005 påverkar litium transporten av natrium vid överföringen av nervsignaler och därmed ämnesomsättningen av hormonerna adrenalin, noradrenalin och dopamin inne i nervcellerna. Litiumkarbonat kan också påverka produktionen av glutamat, vilket i sin tur påverkar hormonhalterna i kroppen.
Litiumkarbonat är mest känt som behandling vid bipolär sjukdom. Genom att påverka produktionen av dopamin, adrenalin och noradrenalin kan det jämna ut humörsvängningar. Enligt Drugs.com är litiumkarbonat särskilt effektivt för att minska maniepisoder, exempelvis överdrivna känslor av välbefinnande, paranoia, aggressivitet och irritabilitet.
En artikel i The Medical News från 2008 antyder att litiumkarbonat möjligen kan bromsa utvecklingen av ALS. En studie publicerad i Biological Psychiatry år 1990 visade dessutom att litiumkarbonat kan förebygga återfall av herpes simplex-infektioner.
Litiumkarbonat är receptbelagt, och du ska alltid följa läkarens ordinationer noggrant. Läkemedlet finns oftast i kapselform och ska sväljas hel direkt efter måltid. Enligt Drugs.com bör den som använder litiumprodukter dricka 10–12 koppar vatten per dag. Eftersom litium påverkar kroppens natriumbalans bör du rådfråga din läkare om hur mycket salt du bör få i dig under behandlingstiden. Ta hela ordinationen, även om symtomen har försvunnit.
Vanliga biverkningar vid behandling med litiumkarbonat kan enligt Drugs.com vara viktuppgång, muskelkramper, illamående och ökad urinering. Kraftigare biverkningar kan omfatta skador på sköldkörteln och njurarna, muskelsvaghet och diarré. Litium kan också försämra omdömet och reaktionsförmågan samt bidra till vätskebrist.
Kontakta alltid din läkare om du samtidigt tar andra läkemedel eller har någon bakomliggande sjukdom, inklusive graviditet. Symtom på överdosering är enligt Drugs.com sluddrigt tal, ökad törst, lågt blodtryck, krampanfall eller koma. Vid misstanke om överdosering ska patienten omedelbart kontakta giftinformationen eller söka sig till en akutmottagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online