
I en värld där tekniken låter oss skicka ett e-postmeddelande till andra sidan jorden på mindre än tre sekunder, och där klädshopping är lika enkelt som att scrolla genom produkter med datormusen, är det inte förvånande att många känner sig tvungna att göra mer på kortare tid. Ofta blir sömnen det första offret för de ständigt växande kraven i vardagen.
Oavsett om du väljer att stanna uppe en timme längre på kvällen eller stiga upp en timme tidigare på morgonen riskerar du – ofta utan att veta om det – att skapa en rad allvarliga problem för dig själv. Här går vi igenom de viktigaste konsekvenserna av sömnbrist.
Den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten NHTSA (National Highway Traffic Safety Administration) har uppgivit i TV-programmet Good Morning America att trötta förare orsakar minst 1 500 dödsfall varje år samt över 100 000 trafikolyckor. Sömnen är en enveten grundläggande funktion som bara kan motarbetas en begränsad tid innan hjärnan helt enkelt ger efter.
Det är därför ytterst viktigt att lära sig känna igen tecknen på trötthet, särskilt bakom ratten. Bristande ögonrörelser, en känsla av tunga armar och ben samt oförmågan att reagera korrekt på yttre intryck – som ett trafikljus som växlar – är alla tydliga signaler på att du bör sluta köra omedelbart.
Medan de flesta aldrig skulle frivilligt köra hela längden av en fotbollsplan med slutna ögon, är det exakt vad en sömnig förare gör när hen nickar till i bara tre sekunder.
Människokroppen kan tillfälligt fungera på adrenalin, vilket för den sömnbristande personen känns som verklig energi. Det är därför du kanske klarar dig på färre timmars sölm än nödvändigt och ändå vaknar nästa morgon och initialt fungerar som om du fått en hel natts vila. Sanningen är dock att hjärnan förlorar en del av sin förmåga att fokusera för varje timme du är vaken efter en natt med för lite sölm.
För många anställda förklarar detta varför de gör fler och mer märkbara fel när de utför arbetsrelaterade uppgifter.
När både hjärna och kropp blir allt tröttare börjar du agera i så kallat "autopilotläge" – handlingarna styrs av inövade rutiner snarare än av medvetet tänkande. På arbetsplatsen kan detta i värsta fall kosta dig jobbet.
Medan forskningen om sömnens alla fördelar fortfarande pågår, har man redan upptäckt att en god natts sömn – generellt sett sju till åtta timmar per natt – är avgörande för nervsystemets funktion. Sheldon G. Sheps, läkare specialiserad på högt blodtryck, förklarar att sömnen hjälper kroppen att reglera stresshormoner i blodet.
När din kropp konsekvent får mindre sömn än den rekommenderade mängden börjar nervsystemet fungera sämre och stresshormonerna regleras inte längre ordentligt – vilket i förlängningen leder till högt blodtryck.
Sömnbrist är inte något att skämta bort. Från ökad olycksrisk i trafiken till sämre prestationer på jobbet och allvarliga hälsokonsekvenser som högt blodtryck – konsekvenserna är både långtgående och verkliga. Att avsätta sju till åtta timmar för sömn varje natt är en av de enklaste och mest effektiva investeringar du kan göra i både din hälsa och din säkerhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online