Stress är en oundviklig del av livet. Oavsett om det handlar om höga krav på jobbet, köbildning i trafiken, konflikter med en partner eller att uppfostra ett barn med särskilda behov – stress genomsyrar våra liv, och vi lär oss att hantera den. Men när stressen blir långvarig eller mycket intensiv kan medicinsk behandling behövas.
När en stressande händelse inträffar ställer kroppen in sig på att leverera den energi som krävs för att hantera situationen. Denna ”kamp eller flykt”-reaktion innebär att hormoner frisätts som ökar hjärtfrekvensen och blodflödet, gör mer glukos tillgänglig för snabb energi och får andningen att accelerera. När stressen sedan minskar sjunker hormonhalterna och kroppens system återgår till det normala.
Håller sig stressnivån däremot hög under lång tid, förblir även hormonhalterna höga. Med tiden orsakar denna konstanta ”beredskap” både fysisk och psykisk skada.
För vanlig vardagsstress är avslappningsövningar, meditation, strategier för stresshantering, kost, motion och en hälsosam livsstil den bästa behandlingen. Läkemedel är inte förstahandsval, men om de blir nödvändiga skrivs de ut för att riktas mot specifika symtom, exempelvis depression och ångest.
Ångestdämpande läkemedel lindrar stressrelaterade symtom genom att dämpa aktiviteten i centrala nervsystemet. Till denna grupp hör bensodiazepinerna Xanax (alprazolam), Valium (diazepam), Ativan (lorazepam), Librium (klordiazepoxid) och Klonopin (klonazepam). Behandlingen inleds alltid med en låg dos som endast ökas vid behov. Eftersom läkemedlen kan ge abstinensbesvär ska de aldrig avbrytas plötsligt utan trappas ned under läkares överinseende.
Vanliga biverkningar är dåsighet, yrsel, klumpighet, förvirring, nedstämdhet, illamående, glömska och suddig syn.
Buspar (buspiron) är ett annat ångestdämpande läkemedel som verkar på ett annorlunda sätt än bensodiazepinerna och därför inte har samma lugnande, trötthetsskapande effekt. Det kan även lindra kroppsliga symtom som yrsel och hjärtklappning.
Det finns flera grupper av antidepressiva läkemedel: selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), tricykliska antidepressiva (TCA), monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) samt serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI).
SSRI (Prozac, Luvox, Zoloft, Paxil, Lexapro, Celexa) och SNRI (Pristiq, Savella, Effexor, Cymbalta) föredras oftast eftersom de har färre biverkningar. Båda grupperna verkar genom att göra fler signalsubstanser – serotonin och/eller noradrenalin – tillgängliga för hjärnan, vilket hjälper mot depression.
Betablockerare används framför allt mot högt blodtryck, men förskrivs även ”off-label” mot ångest. Det innebär att de används för ett syfte som ännu inte formellt godkänts, men som visat sig vara effektivt i praktiken. Läkemedlen blockerar hormonet som utlöser ”kamp eller flykt”-reaktionen och hjälper därmed till att kontrollera kroppsliga stressymtom, som darrningar och hjärtklappning.
Betablockerarna Inderal (propranolol) och Tenormin (atenolol) ger dock ofta sömnighet, illamående och yrsel som biverkning.
Hydroxizin är ett antihistamin som godkänts för behandling av ångest och inre spänningar. Det verkar även lugnande och används ibland som premedicinering före narkos inför en operation.
Barbiturater ger sedering och minskar ångest, men de medför också en hög risk för beroende. Idag används de därför mycket sällan och har i stor utsträckning ersatts av säkrare alternativ.
All medicinering mot stress och ångest ska alltid ske i samråd med läkare. Rätt läkemedel, rätt dos och en noggrann uppföljning är avgörande för att behandlingen ska vara både säker och effektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online