I dagens moderna värld har stress och ångest blivit välkända ämnen av stort intresse. Förmågan att hantera stressfyllda händelser kan vara den avgörande faktorn i många livssituationer. Begreppet locus of control – kontrollplats – undersöker skillnaden mellan människor som känner att de har kontroll över sitt liv och de som känner att de saknar all kontroll.
Locus of control är ett begrepp som utvecklades i slutet av 1970-talet av Bernard Weiner, en framstående kognitiv psykolog vid den tiden. Begreppet syftade till att identifiera hur individer ser på de händelser som sker i deras liv. Det bygger på ett teoretiskt ramverk som kallas attribueringsteori, som behandlar orsakerna bakom mänsklig motivation.
Enligt locus of control uppfattar en person händelserna i sitt liv på ett av två sätt – orsakade av henne själv eller orsakade av yttre krafter. De som ser sig själva som orsaken kallas "internalister", medan de som anser att yttre händelser eller krafter styr sina livsomständigheter kallas "externalister".
En persons känsla av kontroll över sina livshändelser visar var hans eller hennes "locus" ligger. Locus syftar på var personen placerar ansvaret. Denna kontrollkänsla består av de övertygelser en person har om sin förmåga att påverka händelserna i sitt liv. Övertygelserna påverkar i sin tur hur personen tänker och agerar i vardagen.
När stress och ångest kommer in i bilden kan en persons locus of control avgöra hur väl han eller hon lyckas hantera den aktuella situationen.
Individer som ser yttre händelser som de styrande krafterna i sitt liv känner sig ofta som om de har liten eller ingen kontroll över sina livsomständigheter. Attribueringsteori identifierar "förstärkare" som de händelser som driver eller motiverar mänskligt beteende. Förstärkare är de positiva effekterna av en viss handling eller ett visst beteende.
För att kunna tillskriva kontroll måste en person koppla resultatet av en händelse antingen till sig själv eller till en yttre orsak. Till skillnad från en internalist kan en externalist inte koppla sina egna handlingar till de förstärkare som finns i hens liv. Som en följd av detta kan individer med ett externt locus of control ha svårt att hantera stress och ångest.
När stressfyllda situationer uppstår kan locus of control avgöra om en person uppfattar situationen som stressande eller inte. Personer med en intern kontrollkänsla förstår sambandet mellan sina handlingar och de resultat som följer. Denna förståelse gör det möjligt för dem att aktivt arbeta med att lösa problemet som föreligger.
En person med en extern kontrollkänsla kan däremot snarare känna sig hotad av en stressig situation, vilket i sin tur försämrar hens förmåga att finna en lösning.
En externalists känsla av att ha liten eller ingen kontroll över sitt liv kan visa sig i olika grad. En stressig situation som pågår under en längre tid kan börja ta allt större plats i sinnet hos en person med ett externt locus of control. När personen har nått punkten där ångestkänslor uppstår har känslan av "kontrollförlust" fått ett fast grepp om det emotionella tillståndet.
I praktiken är mängden ångest som en person upplever direkt kopplad till hur mycket kontroll hen tror sig ha över sina livsomständigheter.
Forskning visar att personer med ett internt locus of control generellt hanterar stress bättre, eftersom de upplever att de själva kan påverka utfallet av olika situationer. Att bli medveten om sin egen kontrollplats kan därför vara ett första steg mot en bättre hantering av stress och ångest. Genom att öva på att identifiera vilka delar av en situation som faktiskt går att påverka kan även personer med ett externt locus of control gradvis utveckla en starkare känsla av handlingskraft och välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online