Reflekterande essäer kan vara ett värdefullt verktyg för att bearbeta händelser, hantera svåra känslor eller strukturera sina mål. Den som skriver en reflekterande essä bör ha utrymme att utforska sina tankar fritt, utan alltför många riktlinjer som hindrar tankeflödet. Samtidigt finns det vissa principer som kan vägleda och ge struktur åt processen.
En reflekterande essä bör följa samma grundformat som de flesta akademiska texter: inledning, tes, exempel och slutsats. Att använda detta format som riktlinje ökar chansen att läsaren förstår det ämne som utforskas. Eftersom en reflekterande essä dock främst har ett personligt syfte snarare än ett akademiskt, behöver inte sidospår från huvudtanken avskräckas – så länge de knyts an till den övergripande tankeprocessen på ett sätt som bidrar till en djupare förståelse.
Uppmuntra skribenten att brainstorma på det sätt som passar hen bäst. Alla tankar som är kopplade till ämnet bör få plats i brainstormingfasen. Ge skribenten utrymme att skriva ner allt utan rädsla för att någon ska läsa med. Ju mer ärlig skribenten är under processen och i essän, desto större är chansen att texten blir givande.
Det bör också vara tydligt att första utkastet endast är avsett för författarens egna ögon. Detta stärker känslan av trygghet och ger frihet att skriva ner vad som helst. Revideringen blir en integrerad del av reflektionsprocessen, eftersom skribenten då plockar isär texten och avgör vad som bidrar till essäns huvudsyfte (tesen) och vad som är överflödigt material. När texten trimmats och blivit sammanhängande och logiskt uppbyggd bör allt leda fram till slutsatsen – en insikt eller en sammanfattning av vad författaren har lärt sig.
De händelser, idéer eller drömmar som väcker en lust att utforska genom skrivande har ofta emotionella konnotationer för skribenten. För att essän ska bli givande är det viktigt att känslorna så småningom filtreras bort under redigeringsprocessen. Även om känslorna är betydelsefulla för skribenten kan de försvaga kärnan i budskapet.
Det är också klokt att fundera över eventuella läsare av essän – det hjälper till att avgöra hur personlig eller detaljerad texten bör vara. Oavsett ämne är skrivande ett utmärkt sätt att organisera sina tankar. I slutändan har skribenten ett konkret verktyg att använda vid fortsatta livsreflektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online