Sjukförsäkring är ofta en nödvändighet för att kunna få vård av god kvalitet. Många får sitt försäkringsskydd via en make eller maka, en förälder eller arbetsgivaren, men allt fler personer saknar den möjligheten. Personer som lider av redan befintliga medicinska tillstånd har i stigande utsträckning svårt att bli accepterade av privata sjukförsäkringsbolag. Resultatet blir att de tvingas betala prohibitivt höga premier eller söka skydd via alternativa vägar.
Försäkringsbolag definierar ett befintligt tillstånd (pre-existing condition) som ett medicinskt tillstånd som fanns innan personen ansökte om eller skrev in sig i en ny sjukförsäkring. Begreppet omfattar inte bara allvarliga diagnoser som cancer och hjärtsjukdom, utan även mindre åkommor som hösnuva, astma eller gamla idrottsskador. Bedömer försäkringsbolaget att du har ett befintligt tillstånd kan du få ofullständigt skydd, en premie som ligger över genomsnittet – eller bli nekad täckning helt.
Har du blivit nekad sjukförsäkring av ett privat bolag kan du i vissa fall få skydd genom att ansluta till en så kallad högriskpool. Denna typ av program finansieras vanligtvis privat men organiseras delstatligt. Delstatsdrivna planer är oftast mindre strikta än privata och erbjuder ofta heltäckande hälsoplaner med många – ibland alla – av de förmåner som ingår i standardprogrammen. Premierna brukar dock begränsas till 125–150 procent av delstatens marknadspris, och beroende på din ålder, din hälsa och var du bor kan det ändå innebära en betydligt högre kostnad än en privat försäkringsplan. Vid den här tiden erbjöd trettiofem delstater högriskpooler.
I juli 2010 antog den federala regeringen lagstiftningen för den nya sjukvårdsreformen. En del av lagen syftade till att skapa fler försäkringsalternativ för personer med befintliga tillstånd. Trettiosju delstater erbjöd delstatsdrivna planer som finansieras federalt, medan övriga delstater låter det federala departementet för hälsa och socialtjänst (Department of Health and Human Services) administrera planerna. De nya planerna, kallade PCIP (Pre-Existing Condition Insurance Plans), hade premier som låg betydligt lägre än de flesta högriskpoolers och privata försäkringsbolags.
För att bli godkänd till en PCIP krävdes att sökanden hade varit helt utan sjukförsäkring i minst sex månader före ansökningsdatumet – det vill säga inte inskriven i varken högriskpool eller privat plan under perioden. Även arbetslösa som mottar COBRA-sjukförsäkring saknade behörighet. Sökanden måste dessutom kunna visa ett avslagsbrev eller motsvarande bevis på att denne nekats försäkringsskydd på grund av ett befintligt tillstånd. För att ta reda på om din delstat erbjuder en PCIP-plan kunde du besöka programmets officiella webbplats.
Programmen ovan fungerade som övergångslösningar. Sedan Affordable Care Act trädde i full kraft den 1 januari 2014 får försäkringsbolag i USA inte längre neka någon täckning eller ta ut högre premier på grund av befintliga tillstånd. Kunskapen om högriskpooler och PCIP är dock fortfarande värdefull för den som vill förstå hur det amerikanska försäkringssystemet utvecklades.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online