Medicare Catastrophic Coverage Act 1988: Lagen som upphävdes efter bara 17 månader

Medicare Catastrophic Coverage Act från 1988 var ett ambitiöst försök att förbättra sjukvården för äldre i USA. Trots detta upphävdes lagen bara 17 månader efter att den trätt i kraft. Orsaken var bland annat att många seniorer redan fick de flesta av de förmåner lagen erbjöd, samtidigt som de ogillade de extra skatter som krävdes för att finansiera programmet. Lagen innebar den största utbyggnaden av offentligt finansierad sjukvård sedan Medicare och Medicaid infördes 23 år tidigare, och debatten kring dess införande och upphävande kom att lägga grunden för framtida lagstiftningsdebatter om hälso- och sjukvård.

Syfte och bakgrund

Lagens uttalade syfte var att minska risken för att äldre hamnade i allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av svår sjukdom. Enligt The New York Times hade lagen dock också politiska motiv: dåvarande president Ronald Reagan ville motverka den negativa bild som hans planer på nedskärningar av socialförsäkringsförmåner hade skapat.

Vad innebar lagen?

Lagen införde tre huvudsakliga förmåner för Medicare-mottagare:

• Mottagarna behövde endast betala egenavgifter under de första 60 dagarna av ett sammanhängande sjukhusbesök.
• Den relaterade självriskavgiften på 560 dollar behövde endast betalas en gång per 12-månadersperiod.
• Egenavgifterna för läkarvård begränsades till högst 1 370 dollar per år.

Dessutom begränsades det som mottagarna själva fick betala för receptbelagda läkemedel, både i form av högsta belopp och andel av totalkostnaden. Nivåerna planerades att sänkas ytterligare under de två följande åren.

Finansiering

Åtgärderna skulle finansieras helt av Medicare-mottagarna själva via två vägar. Alla mottagare skulle betala en extra månadspremie för programmet, som steg från 4 dollar 1988 till 10,20 dollar 1993. Dessutom skulle alla över 65 år med en inkomst på minst 15 000 dollar betala en högre skattesats, vilket kunde öka deras skattebelastning med upp till 800 dollar per år. Cirka 40 procent av de över 65 hade tillräckligt hög inkomst för att betala någon del av denna tilläggsskatt, medan 5 procent skulle betala hela de 800 dollarna.

Reaktioner och upphävande

Efter omfattande protester från äldre som motsatte sig skattehöjningen övertalades kongressledamöter att upphäva lagen i december 1989. Ett vanligt argument bland kritikerna var att lagen inte gav tillräckligt stora ytterligare förmåner för att rättfärdiga skattehöjningen.

En undersökning publicerad i Health Affairs visade dock att många äldre inte hade förstått lagens faktiska effekter. Färre än en av tio tillfrågade visste exempelvis att inte alla Medicare-mottagare skulle behöva betala en högre skattesats. Detta tyder på att bristande information kan ha spelat en större roll i motståndet än lagen itself motiverat.