Innan president Obamas sjukvårdsreform antogs 2009 var ett av de största problemen med det amerikanska sjukvårdssystemet det stora antalet människor utan sjukförsäkring. Även om lagen fokuserar på att lösa den frågan kvarstår andra utmaningar, som höga vårdkostnader och bristande bemanning på sjukhusen. Samtidigt finns det gott om positiva aspekter hos den amerikanska sjukvården som är värda att lyfta fram.
Enligt en artikel av Scott Atlas i Hoover Institution Digest från den 1 juli 2009 har amerikaner bättre tillgång till vård vid kroniska sjukdomar än invånarna i många andra industrialiserade länder. Som exempel nämner han att 56 miljoner amerikaner har tillgång till statiner mot högt kolesterol och hjärtproblem – och att de faktiskt använder dessa läkemedel.
Atlas påpekar också att "de fem främsta sjukhusen i USA genomför fler kliniska prövningar än alla sjukhus i något annat utvecklat land". Som stöd för detta kan nämnas att sedan 1970-talet har fler amerikanska medborgare än medborgare i något annat land vunnit Nobelpriset i medicin.
USA har någon av den bästa cancerbehandlingen i världen. Enligt MarketWatch är exempelvis den femåriga överlevnaden efter bröstcancer högre i USA än någon annanstans i världen.
Människor med funktionsnedsättningar får kvalitativ vård i USA, både genom tekniska lösningar och genom lagstiftning som Americans with Disabilities Act. Från lokaler som är utformade för rullstolar till tjänster som hjälper patienter att ta sig till sina läkarbesök – systemet lägger betydande resurser på att kontinuerligt förbättra vården för personer med funktionsnedsättningar.
Eftersom amerikanska läkare får bättre betalt än kollegor i de flesta andra länder väljer fler amerikaner att söka sig till medicinska yrken. Resultatet blir fler läkare, kirurger och medicinska experter. En rapport från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) i september 2009 visade att amerikanska läkare kan tjäna upp till 40 000 dollar mer per år än läkare i Tyskland, Storbritannien och Kanada.
Enligt OECD-rapporten spenderar amerikaner en större andel av sin inkomst på sjukvård än någon annan i världen. År 2007 använde USA cirka 16 procent av sin nationalinkomst på sjukvård. Intäkterna från vården bidrar därmed väsentligt till den amerikanska ekonomin, som är världens största.
Framväxten av sociala nätverk som Facebook och Twitter har revolutionerat hur människor världen över kommunicerar med varandra. De har också fått allt fler att dela information om medicinska behandlingar och behandlingsalternativ, vilket ökar allmänhetens kunskap om hälsa.
Enligt webbplatsen Getbetterhealth godkände FDA nyligen det första läkemedlet mot Pompes sjukdom. Endast några hundratal patienter i USA har sjukdomen, men detta livräddande läkemedel utvecklades ändå tack vare statliga incitament. Detta visar landets engagemang för att hitta behandlingar och botande vård även för ovanliga diagnoser.
Tack vare uppfinningen av datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI) kan läkare diagnostisera sjukdomstillstånd genom att noggrant granska vävnader och skelett. Minst lika viktig är tillgängligheten till denna teknik. Enligt Atlas har USA 34 CT-skannrar per miljon invånare, jämfört med 12 i Kanada och åtta i Storbritannien. När det gäller MRI-apparater har USA cirka 21 fler enheter per miljon invånare än Storbritannien och Kanada.
Utöver yttrandefrihet och rätt att bära vapen har amerikaner också rätt att välja sin läkare. De flesta amerikaner kan välja egen läkare och teckna en försäkring som täcker just den läkaren. Under socialiserade sjukvårdssystem i Europa och Kanada har individer oftast inte samma frihet att själv bestämma.
Sammanfattningsvis möter det amerikanska sjukvårdssystemet stora utmaningar, men dess styrkor inom forskning, teknik, cancerbehandling och patientval gör det till ett av världens mest innovativa vårdsystem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online