De flesta yrkesverksamma får sin sjukförsäkring genom ett arbetsgivarfinansierat avtal. Även om arbetsgivaren sällan betalar hela kostnaden för försäkringsskyddet är dessa avtal oftast ett mer prisvärt alternativ än en individuell policy, eftersom de delvis subventioneras. Arbetsgivare är dock inte skyldiga att erbjuda sådana gruppförsäkringar. Om de väljer att göra det får de däremot inte diskriminera enskilda anställda – samtliga kvalificerade arbetstagare måste ges samma tillgång till försäkringen.
När arbetsgivare erbjuder sjukförsäkringsförmåner till sina anställda tecknar de vanligtvis ett långsiktigt avtal med ett etablerat försäkringsbolag för att köpa vad som kallas en "gruppolicy". Konceptet liknar att köpa t-shirts eller hamburgerbröd i bulk till alla anställda och därmed få ett förmånligt pris. Försäkringen blir sedan tillgänglig för hela eller en viss del av företagets personalstyrka.
Priset som företaget kan erhålla för en sådan policy beror på många faktorer, bland annat personalens allmänna hälsostatus, företagets geografiska läge och dess storlek. Som vanligt gäller att ju större inköpet är, desto lägre tenderar kostnaden att bli.
Ofta får arbetsgivaren inte bara en betydligt bättre avgift än vad enskilda anställda skulle kunna förhandla fram på egen hand, utan betalar även en viss andel av försäkringspremierna på arbetstagarnas vägnar. Denna praxis är dock varken universell eller obligatorisk.
En arbetsgivare kan till exempel förhandla fram en attraktiv avgift åt sina anställda, men ändå kräva att deltagande medarbetare betalar hela kostnaden ur egen ficka. Det kan också hända att du som individ kan teckna en mindre attraktiv men billigare policy än den som din arbetsgivare erbjuder. I stället för mycket låga självrisker och mycket höga täckningsgränser kan du jämföra marknadens alternativ och möjligen hitta en försäkring med bättre villkor till ett lägre pris.
Även om de flesta arbetsgivare anser det fördelaktigt att erbjuda en sjukförsäkring för att kunna behålla den bästa personalen finns ingen lagbestämmelse som tvingar alla arbetsgivare att erbjuda sjukförsäkring till sina anställda. Vissa företag erbjuder därför ingen sjukförsäkring alls, vilket är helt lagligt.
Sjukvårdsreformen från 2010 innehåller visserligen incitament som uppmuntrar arbetsgivare att erbjuda sjukförsäkring till sina anställda, men företag kan fortfarande fritt välja att inte tillhandahålla något försäkringsskydd till sina medarbetare.
Medan en arbetsgivare alltså kan välja att inte erbjuda någon sjukförsäkring överhuvudtaget, är det olagligt att erbjuda en sådan plan men neka vissa anställda deltagande på diskriminerande grunder. Enklare uttryckt innebär det att arbetsgivaren måste tydligt definiera vem som har rätt att delta i försäkringsplanen och sedan låta alla kvalificerade anställda göra just det.
Om policyn exempelvis anger att alla heltidsanställda är berättigade till försäkringen tre månader efter sitt första anställningsdatum, kan ingen heltidsanställd som arbetat för företaget i mer än tre månader nekas deltagande. Att göra så betraktas som en diskriminerande praxis och kan ligga till grund för en stämning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online