I samband med att president Barack Obama undertecknade sjukvårdsreformen år 2010 blev sjukförsäkring obligatorisk för alla amerikaner. Enligt rapporten "Health Care Challenges for the 21st Century", publicerad av den amerikanska revisionsmyndigheten Government Accountability Office (GAO), fattades beslutet för att lindra den kris som det amerikanska sjukvårdssystemet befinner sig i – en kris som belastar den federala budgeten tungt. Trots reformen står sjukförsäkringen dock inför flera betydande utmaningar framöver.
En central utmaning för den enskilda försäkrade gäller frågan om hen faktiskt omfattas av försäkringens skydd, särskilt när policyn tillhandahålls via arbetsgivaren.
Det finns två huvudtyper av företagsbaserade sjukförsäkringar. Den första är den helt finansierade policyn (fully funded) – den traditionella modellen där försäkringsbolaget betalar de ersättningsanspråk som lämnas in av anställda hos ett företag. Den andra typen är den självfinansierade policyn (self-funded), där arbetsgivaren i stället bär kostnaden för anspråken om försäkringsbolaget avslår en ersättning.
Enligt organisationen Advocacy for Patients With Chronic Illness, Inc. har anställda med självfinansierade sjukförsäkringar dessutom inte rätt att begära extern prövning om både försäkringsbolaget och arbetsgivaren vägrar täcka en viss behandling. Detta begränsar patientens möjligheter att överklaga ett avslag och kan få allvarliga konsekvenser för kroniskt sjuka.
Enligt tidskriften Health Affairs, en ledande fackpublikation om sjukvårdspolitik grundad under Project HOPE:s beskydd, stiger sjukförsäkringspremierna snabbare än levnadskostnaderna. GAO pekar på flera bidragande faktorer: dyr medicinsk teknik för diagnos och behandling, introduktionen av innovativa läkemedelsbehandlingar samt höga arvoden och avgifter från läkare och sjukhus. Tillsammans driver dessa faktorer den ständiga kostnadsökningen inom sjukvården, vilket i sin tur pressar premierna uppåt för både individer och arbetsgivare.
I en artikel publicerad i juliutgåvan 2004 av Health Affairs uttrycktes stor oro över sjukförsäkringsbolagens förmåga att hålla sig flytande ekonomiskt. Tidskriften pekade ut ett av de främsta skälen till bolagens instabilitet: de talrika stämningar som riktas mot dem av grupper av läkare.
År 2004 lämnades en kollektiv stämning in i distriktsdomstolen i Miami, där det hävdades att flera privata sjukförsäkringsbolag – däribland Aetna, Prudential och CIGNA – mellan åren 1990 och 2002 hade använt oetiska affärsmetoder vid utbetalningar till sina ackrediterade läkare. År 2010 kom Aetna och CIGNA överens med läkarna genom en förlikning på en miljon dollar. Fallet illustrerar hur juridiska tvister kan undergräva förtroendet för hela branschen och skapa ytterligare osäkerhet för försäkringstagarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online