Många olika faktorer påverkar kostnaden för en sjukvårdsförsäkring, men endast några av dem går att påverka själv. En försäkring kan anpassas efter dina behov och din budget, samtidigt som den ger ett effektivt och tryggt skydd. Här går vi igenom de viktigaste faktorerna som avgör hur mycket du får betala.
I nästan alla situationer är gruppförsäkringar billigare än identiska försäkringar som tecknas individuellt. Det är inte heller ovanligt att vissa funktioner och förmåner som ingår i gruppförsäkringar inte erbjuds i de individuella varianterna. Anledningen är enkel: eftersom försäkringsbolaget kan sprida risken över ett stort antal personer med gemensamma egenskaper blir kostnaden för gruppförsäkringen lägre än för motsvarande individuell produkt.
Kostnaden beror i hög grad på vilken typ av försäkring du väljer. Vårdplaner av HMO-typ (Health Maintenance Organization) tenderar att vara billigare än POS- (Point of Service) och PPO-försäkringar (Preferred Provider Organization), främst för att HMO-kontrakten är mer restriktiva när medlemmarna söker vård. Den flexibilitet och frihet som kännetecknar POS- och PPO-försäkringar kommer alltså med ett högre pris.
Inom försäkringsbranschen beskriver begreppet "gated" en försäkring som kräver remiss från en primärvårdsläkare innan patienten får besöka en specialist. Läkaren, personalen och försäkringsbolaget fungerar här som så kallade "gatekeepers", vars uppgift är att motverka onödiga undersökningar och ingrepp. Försäkringar med remisskrav kostar mindre än de utan, där kunden fritt kan vända sig direkt till en specialist. Den ökade flexibiliteten hos försäkringar utan remisskrav gör dock att premiären blir högre.
De flesta vårdplaner erbjuder en valfri självrisksbefrielse för sjukhuskostnader. Försäkringar som inkluderar denna befrielse kostnar betydligt mer än identiska försäkringar utan den. Normalt kräver HMO- och PPO-försäkringar att patienten betalar ett fast belopp innan förmånerna träder i kraft, eller en viss procentandel av behandlingskostnaderna. Eftersom en del av de medicinska utgifterna därmed ligger på patienten hålls försäkringspremien nere. Med en självrisksbefrielse elimineras både stressen och krånglet kring procentberäkningar och stora utgifter i samband med sjukhusvistelser, eftersom hela kostnaden för såväl slutenvård som öppenvård då läggs över på försäkringsbolaget.
Många sjukvårdsförsäkringar innehåller en självrisk, alltså ett belopp som patienten måste betala i sin helhet innan försäkringens förmåner börjar gälla. Självrisker är en form av kostnadsdelning som lägger större ekonomiskt ansvar på patienten – vilket i sin tur sänker månadskostnaden. Kunder som är beredda att betala en högre självrisk får alltså en billigare försäkring än de som väljer planer med låg eller ingen självrisk alls.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online