1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

OSHA:s HIV-krav – regler för blodburna patogener på arbetsplatsen

Arbetsmiljömyndigheten OSHA:s (Occupational Safety and Health Administration) krav för hantering av blodburna patogener, såsom humant immunbristvirus (HIV), trädde i kraft i mars 1992. Standarden riktar sig främst till vårdinrättningar, laboratorier och räddningspersonal, men omfattar alla som kommer i kontakt med blod eller smittsamt material i sitt arbete. Den föreskriver en rad universella försiktighetsåtgärder – exempelvis handtvätt och korrekt kassering av kanyler – för att minska arbetstagarnas exponering för sjukdomar.

OSHA:s ansvar

OSHA har varit den myndighet som ansvarar för amerikanska arbetstagares säkerhet och hälsa sedan myndigheten inrättades 1970. Verksamheten omfattar privata arbetsgivare med en eller flera anställda samt federala civilanställda. Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda en arbetsplats fri från faror, där de anställda har säkra verktyg och väl underhållen utrustning. Regelbundna inspektioner av arbetsplatsförhållandena säkerställer att standarderna upprätthålls. Arbetsgivare får dessutom inte diskriminera arbetstagare som utnyttjar sin rätt att lämna klagomål till OSHA.

Arbetsgivarens skyldigheter

När det gäller HIV och andra blodburna patogener måste arbetsgivare upprätta en skriftlig plan för exponeringskontroll, inrätta ett vaccinationsprogram mot hepatit B, ge information och utbildning om farorna samt föra register över exponeringsincidenter. Rutiner som användning av skyddskläder och punkteringssäkra behållare för kontaminerade kanyler och medicinskt avfall bör införas. De anställda ska alltid få personlig skyddsutrustning utan kostnad, inklusive masker, skyddskappor, hjälpmedel för mun-till-mun-andning och handskar.

Exponeringskontroll

Var förberedd på att hantera exponeringar innan de inträffar genom att ha skriftliga planer för de åtgärder och rutiner som ska följas efter blodexponering, samt för hur inträffade incidenter ska utvärderas. Minimera risken för stickskador och stänk av blod, och upprätthåll ett skriftligt schema för rengöring och avkontaminering efter kontakt med blod eller annat smittsamt material. Märk prover och reglerat avfall som kontaminerat innan det skickas till behandlingsanläggningar.

Efter exponering

En arbetstagare som har utsatts för HIV eller andra blodburna patogener har rätt till en kostnadsfri och konfidentiell medicinsk undersökning, laboratorieprov, behandling efter exponering om så bedöms nödvändigt samt rådgivning och psykosocialt stöd. Register över exponeringen måste sparas under hela anställningstiden och därefter i 30 år.

Faroidentifiering

Den orange eller orangeröda biohazard-symbolen för biologisk risk ska finnas på behållare som används för transport eller lagring av blod, samt på behållare för reglerat medicinskt avfall. Varningsskyltar ska även användas i avspärrade områden för HIV-forskning i laboratorier samt i produktionsanläggningar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online