Bariatrisk kirurgi används för att förändra anatomin i matsmältningssystemet och på så sätt underlätta viktminskning. Det finns flera olika typer av fetmaoperationer, men målet är alltid detsamma: att minska mängden mat du kan äta. Detta uppnås antingen genom att göra magsäcken mindre eller genom att begränsa kroppens upptag av näring.
Miljontals människor i USA lever med övervikt eller fetma, vilket leder till en rad allvarliga hälsoproblem som diabetes, hjärtsjukdom och högt blodtryck. Fetma beskrivs utifrån kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med längden i meter i kvadrat. Ett BMI över 30 klassificeras som fetma, och vid ett BMI på 40 eller högre talar man om svår fetma, så kallad morbid obesitas.
Läkare erbjuder bariatrisk kirurgi till patienter med svår fetma där livsstilsförändringar visat sig otillräckliga. Operationen ses som ett verktyg som i kombination med varaktiga livsstilsomställningar kan ge bestående resultat.
Om du överväger bariatrisk kirurgi är det viktigt att noggrant väga alla möjliga risker mot fördelarna. Din läkare kan hjälpa dig att fatta ett välgrundat beslut utifrån din hälsa och dina förutsättningar.
Kom ihåg att operationen inte är en lösning i sig – den måste åtföljas av varaktiga förändringar i kost och livsstil. Cirka 10 procent av de som genomgår ingreppet lyckas inte gå ner i vikt, oftast på grund av svårigheter att hålla den nya livsstilen eller på grund av komplikationer orsakade av själva operationen.
Det finns fyra huvudtyper av fetmaoperationer, och samtliga utförs via ett snitt i buken – antingen ett litet laparoskopiskt snitt eller ett öppet snitt på cirka 20–25 centimeter.
Ett justerbart band placeras runt övergången mellan matstrupen och magsäcken. Bandet justeras genom att blåsas upp eller tömmas via en port under huden, vilket begränsar hur mycket mat som ryms vid varje måltid.
Vid denna operation minskas magsäckens storlek permanent. Kirurgen formar en ny liten magsäck ungefär lika stor som ett ägg och kopplar sedan bort resten av magsäcken samt en del av tunntarmen, vilket både begränsar matintaget och minskar näringsupptaget.
Denna metod begränsar endast mängden mat som kan intas genom att kirurgen tar bort en del av magsäcken. Kvar blir en smal, slangformad magsäck.
Vid denna mer omfattande operation tas en del av magsäcken bort, och överdelen av tunntarmen samt tolvfingertarmen kopplas bort helt. Detta ger den kraftigaste effekten på både matintag och näringsupptag.
I ett normalt matsmältningssystem rör sig maten från munnen ner till magsäcken, där den bryts ned av enzymer. Därefter passerar maten vidare till tunntarmen, där näringsämnen och kalorier successivt tas upp av kroppen. En frisk magsäck rymmer upp till cirka 1,5 liter mat.
Bariatrisk kirurgi stör detta system på två sätt: den minskar hur mycket mat kroppen bekvämt kan rymma samtidigt, och vissa metoder påverkar även kroppens förmåga att absorbera kalorier och näringsämnen.
Som alla kirurgiska ingrepp innebär bariatrisk kirurgi risker. Vanliga komplikationer inkluderar blödningar, infektioner och läckage från operationsområdet. Patienter kan även drabbas av blodproppar som i värsta fall vandrar till hjärtat eller lungorna och blir livshotande.
Undernäring är en annan risk om patienten inte tar sina ordinerade vitaminer och kosttillskott efter operationen, vilket kan leda till ytterligare hälsoproblem. Bråck kan dessutom uppstå vid snittet eller ärret, ofta i tarmregionen. Ett bråck ger en synlig utbuktning som i vissa fall kan blockera matsmältningskanalen och kräva akut vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online