Historia av encefalit: Från antiken till modern tid
Antika beskrivningar
- Hippokrates (460–377 f.Kr.): Beskrev "frenitis" – akut feber med delirium, sannolikt encefalit/meningit.
- Galen (129–216 e.Kr.): Skilde "frenitis" (hjärninflammation) från "lethargus" (djup stupor).
Pre-modern tid
- Epidemisk "sovsjukdom" (encefalitis lethargica) i Europa 1600–1800-tal.
- 1817–1917: Flera encefalitepidemier kopplade till influensa, meslinger, pässjuka.
1918 Spanska influensa pandemi
Första stora erkända encefalitepidemi: "encefalitis lethargica" (von Economo sjukdom) sammanföll med 1918 H1N1-pandemi. ~1 miljon drabbade globalt; 500 000+ döda. Post-encefalitisk parkinsonism beskrevs senare.
Viralt etiologi etablerad
- 1930-tal: Isolering av JEV (1935), St Louis encefalit virus (1933), Western equine encefalit (1930), Eastern equine encefalit (1933).
- 1940–50-tal: Vävnadskodningstekniker möjliggör isolering av HSV, VZV, enterovirus, arbovirus.
- 1960-tal: La Crosse, Kalifornien serogrupp virus identifierade.
Moderna utbrott
- 1999: West Nile virus dyker upp i NYC; sprider sig över Amerika.
- 1998–99: Nipah virus encefalit i Malaysia/Singapore (zoonotisk, fladdermöss→grisar→människor).
- 2000-tal: Enterovirus 71 utbrott i Asien-Stillahavsområdet (hand-fot-munsjukdom med encefalit).
- 2010-tal: Anti-NMDA receptor encefalit erkänd som stor autoimmun orsak.
- 2020-tal: COVID-19-associerad encefalit (direkt invasion, immunmedierad, koagulopati).
Förståelsens evolution
Från humoralteorier → mikrobiell orsak → viral isolering → molekylär diagnostik → immunomodulatoriska terapier. Vacciner (JEV, TBE, rabies) och vektorkontroll har minskat bördan, men nya zoonoser och antimikrobiell resistens utgör pågående utmaningar.
