ACL-rekonstruktion är en kirurgisk procedur som ersätter det främre korsbandet (ACL – anterior cruciate ligament) i mitten av knäet. Korsbandet förbinder lårbenet med skenbenet och spelar en avgörande roll för knäets stabilitet. När ACL skadas eller brister ger knäet efter under fysisk aktivitet, vilket kan göra vardagsrörelser och idrott både smärtsamma och riskfyllda.
De tydligaste tecknen på att en rekonstruktion kan vara nödvändig är ett instabilt eller smärtsamt knä som viker sig under aktivitet. Detta gäller särskilt rörelser som involverar sidorörelser, till exempel inom fotboll, handboll, basket och alpin skidåkning. Om knäets instabilitet kvarstår trots rehabilitering och styrketräning rekommenderas ofta operation.
För att ersätta det skadade korsbandet krävs transplantatvävnad. Den kan tas från patienten själv – så kallat autologt transplantat (autograft) – eller från en avliden person som donerat vävnad till medicinskt bruk. De vanligaste områdena för autograft är senor runt knät, exempelvis patellarsenan eller hamstringsenorna på baksidan av låret.
Rekonstruktionen utförs i regel artroskopiskt, det vill säga med titthålskirurgi. Kirurgen gör flera små snitt runt knäet och för in en liten kamera genom ett av dem. Via kameran kan kirurgen följa arbetet inne i leden på en bildskärm, vilket ger en mer skonsam operation med kortare återhämtningstid än vid öppen kirurgi.
Ett tunnlar borrats i benet där det nya vävnadsimplantatet träs igenom och sedan fästs med skruvar. I takt med att läkningen fortskrider växer ny benvävnad in i tunneln, vilket gör fästningen av det nya ligamentet ännu stadigare över tid.
Det tar vanligtvis 5–7 månader efter en ACL-rekonstruktion innan man kan återgå till full aktivitetsnivå, särskilt för idrottare som kräver explosiva rörelser och snabba riktningsbyten. En strukturerad rehabiliteringsplan med fysioterapi är avgörande för ett bra resultat, och att återvända till sport för tidigt ökar risken för nya skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online