Knäartroskopi är en minimalinvasiv kirurgisk metod som gör det möjligt för läkaren att undersöka, diagnosticera och behandla problem inuti knäleden. Ingreppet utförs med hjälp av ett smalt instrument med kamera, ett så kallat artroskop, som förs in i knät genom ett litet snitt.
Metoden används ofta vid misstanke om skador på menisk, korsband eller ledbrosk, samt vid långvarig smärta och svullnad som inte läkt ut på egen hand.
Patienten bedövas antingen med allmän narkos eller regional anestesi för att ingreppet ska vara så bekvämt som möjligt. Knäet rakas och desinficeras sedan noggrant för att minska risken för infektion.
Kirurgen gör ett litet snitt på knäet, vanligtvis endast cirka en centimeter långt.
Artroskopet – en tunn slang med en kamera i spetsen – förs in i knäleden genom snittet. Kameran sänder bilder från knäets insida till en skärm, vilket ger kirurgen en detaljerad bild av leden under hela ingreppet.
Med hjälp av artroskopet granskar kirurgen knäleden noggrant, inklusive brosk, ledband, senor och ledhinnan (slemhinnan som klär leden). Kirurgen letar efter skador såsom bristningar, inflammationer eller lösgjorda broskfragment.
Vid behov kan flera åtgärder utföras direkt under artroskopin, bland annat:
När behandlingen är klar tas artroskopet ut och snittet stängs med stygn eller kirurgiskt lim.
Efter ingreppet kan patienten behöva använda kryckor eller ett stödjande bandage för att skydda knäet under läkningstiden. Fysioterapi rekommenderas ofta för att hjälpa patienten att återfå styrka och rörlighet i knät.
Knäartroskopi utförs oftast som dagkirurgi, vilket innebär att patienten kan gå hem samma dag. I vissa fall kan dock en övernattning på sjukhus krävas. De flesta återgår till sina vardagsaktiviteter inom några veckor, medan mer fysiskt krävande aktiviteter, exempelvis idrott, kan kräva en längre återhämtningstid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online