Knäreflexen, även kallad patellareflexen, är en så kallad muskelsträckreflex som involverar quadricepsmuskeln på lårets framsida. Dess funktion är att hjälpa kroppen att bevara balansen när knäleden böjs snabbt – till exempel om du tappar fotfästet.
När läkaren testar reflexen låter hen underbenet hänga fritt, utan att vila mot något. Med en liten reflexhammare slår läkaren sedan ett kort slag på patellarsenan, strax nedanför knäskålen. Slaget sträcker ut quadricepsmuskeln, vilket aktiverar en reflexbana i ryggmärgen som får muskeln att dra ihop sig. Resultatet syns tydligt som ett ryck i underbenet.
Kräreflexen styrs av en enkel reflexbana i ryggmärgen, helt utan inblandning från hjärnan. Sensoriska nerver skickar signalen från den uttänjda senan till ryggmärgen, där den omedelbart vidarebefordras till motoriska nerver som styr muskelkontraktionen. Hela processen tar bara några tusendelar av en sekund.
Genom att slå på patellarsenan kan en neurolog snabbt bedöma om nervbanorna fungerar som de ska. Reflexen är därför ett vanligt och värdefullt verktyg vid neurologisk undersökning.
Avvikande resultat kan se ut på olika sätt:
Utsläckta reflexer – kan tyda på skador i de perifera nerverna, exempelvis vid perifer neuropati.
Livliga eller överdrivna reflexer – indikerar ofta skada på övre motorneuron, vilket innebär att centrala nervsystemets normala förmåga att dämpa rörelser är nedsatt.
Asymmetriska reflexer – när ena benet reagerar annorlunda än det andra kan det peka på en lokaliserad skada, till exempel en lesion i ryggmärgen eller i nervbanorna.
Sådanna fynd kan vara tecken på olika neurologiska sjukdomar och brukar följas av ytterligare undersökningar. En ensam avvikelse säger dock sällan något definitivt – reflexerna bedöms alltid tillsammans med övriga symtom och kliniska fynd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online