Spastiska rörelser är plötsliga, ofrivilliga, kortvariga muskelkontraktioner som kan påverka en enskild muskel, en muskelgrupp eller hela kroppen. De är ett symptom, inte en diagnos, och kan uppstå från neurologiska, metaboliska eller psykologiska orsaker.
Typer och exempel
- Myoklonus: Korta, stötande ryckningar (t.ex. hicka, hypniska ryckningar vid insomnande).
- Dystoni: Uthålliga eller repetitiva vrider rörelser och abnorma hållningar.
- Korea: Oregerbundna, flytande, dansliknande rörelser (t.ex. Sydenhams korea, Huntingtons sjukdom).
- Tics: Repetitivt, stereotypa rörelser eller vocaliseringar (t.ex. Tourettes syndrom).
- Tremor: Rytmiska oscillationer (t.ex. essentiell tremor, Parkinsonsk tremor).
- Spasticitet: Hastighetsberoende ökad muskeltonus med förstärkta reflexer (övre motorneuronlätioner).
Vanliga orsaker
- Neurologiska: Epilepsi, multipel skleros, stroke, neurodegenerativa sjukdomar, cerebral pares.
- Metaboliska/Toxiska: Elektrolytrubbningar (hypokalcemi, hyponatremi), uremi, hepatisk encefalopati, läkemedelsreaktioner.
- Läkemedelsinducerade: Antipsykotika (tardiv dyskinesi), stimulansia, antiemetika.
- Funktionella/Psykogena: Stressrelaterade rörelsesyndrom utan strukturell patologi.
- Godartade/Fysiologiska: Sömnstart, träningsinducerade kramper, skräckreaktion.
När du ska söka utredning
Konsultera neurolog om rörelserna är:
- Nya, progressiva eller stör dagligt liv
- Associerade med förändrat medvetande, svaghet eller kognitiva förändringar
- Utlösta av specifika stimuli (skräck, handling, hållning)
- Närvarande hos spädbarn eller barn (utvecklingsmässiga bekymmer)
Diagnostiskt tillvägagångssätt
Anamnes, neurologisk undersökning, blodprov, EEG, MRI och genetiska tester kan användas. Behandling riktar mot underliggande orsak och kan inkludera läkemedel (antikonvulsiva, botulinumtoxin, dopaminmodulatorer), fysioterapi eller beteendemässiga strategier.
