Det är en vanlig missuppfattning att fiskens hjärta skulle benämnas som ett "venöst hjärta". Den korrekta och vedertagna beteckningen är i stället ett enkelkretshjärta, eftersom fiskar har en enkel (envägsriktad) blodcirkulation.
Hos fiskar passerar blodet genom hjärtat endast en gång per komplett kretslopp genom kroppen. Det syrefattiga (venösa) blodet från kroppen samlas upp och strömmar direkt till hjärtat, som är uppbyggt av ett förmak och en kammare. Hjärtat pumpar därefter ut blodet till gälarna, där det syresätts, innan det fortsätter ut till övriga kroppen. Eftersom hjärtat enbart hanterar syrefattigt blod har begreppet "venöst hjärta" ibland förekommit, men det är alltså inte den korrekta termen.
Människor och andra däggdjur har däremot ett dubbelkretshjärta. Hos oss passerar blodet hjärtat två gånger under ett fullständigt kretslopp: först pumpas det syrefattiga blodet till lungorna för syresättning (lilla kretsloppet), varefter det syrerika blodet återvänder till hjärtat och pumpas ut till hela kroppen (stora kretsloppet).
Den avgörande skillnaden ligger alltså i antalet gånger blodet passerar hjärtat per kretslopp – en gång hos fiskar med deras enkelkretssystem, och två gånger hos däggdjur med deras dubbelkretssystem. Därför är den korrekta benämningen på fiskens hjärta ett enkelkretshjärta, inte ett venöst hjärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online