Bensoiolja framställs genom alkoholextraktion av harts från bentsoiträdet, som tillhör släktet Styrax. Oljan har traditionellt använts för att lindra tillstånd som astma, bronkit och andra luftvägsbesvär. Det finns dock inga kliniska studier registrerade i databaserna hos Centers for Disease Control and Prevention (CDC) eller National Center for Biotechnology Information som stödjer dessa traditionella användningsområden.
Samtidigt har bensoiolja visat sig ha verklig nytta inom flera områden: för att förebygga hudinfektioner, som en potentiell cancerbehandling samt som ett limmaterial för kirurgiska förband. Nedan går vi igenom forskningen bakom dessa användningar.
En studie publicerad i augustiutgåvan 2010 av Journal of Ethnopharmacology undersökte bensoioljans förmåga att främja apoptos, det vill säga genetiskt programmerad celldöd. Forskarna testade oljans effektivitet vid bekämpning av humana levercancerceller. Resultaten visade att en etanolextrakt av oljan ökade mängden av de faktorer som är kända för att bidra till celldöd. Författarna drog slutsatsen att extraktet kan ha potential vid framtida behandling av levercancer.
I januariutgåvan 1998 av Singapore Medical Journal analyserades bensoioljans förmåga att bekämpa utbrott av penila vårtor. Forskarna övervakade appliceringen av en bentsoitinktur, en lösning som innehåller alkohol. Studien visade att upp till 83 procent av patienterna var helt fria från vårtor efter sex veckors behandling. Författarna konstaterade att koncentrationer så låga som 0,25 procent bensoiolja i etanol var tillräckliga för effektiv behandling.
Bensoiolja har länge använts för sin förmåga att öka vidhäftningen hos kirurgiska förband mot huden, tack vare sina antibakteriella egenskaper. En artikel i oktoberutgåvan 2000 av Dermatological Surgery dokumenterade dessa egenskaper i detalj. Författaren beskriver en procedur där huden först "avfettas" med aceton innan förbandet appliceras. Enligt studien förbättrar bensoiolja vidhäftningen avsevärt och bidrar samtidigt till att förebygga infektioner under läkningsprocessen.
En artikel i marsutgåvan 1996 av Military Medicine beskrev hur bensoiolja användes för att möjliggöra återanvändning av flaskor på operationsavdelningar. Forskarna undersökte tillväxten av flera olika bakteriestammar på ytor behandlade med oljan. Resultatet visade att endast en art, Bacillus cereus, klarade sig längre än 15 minuter – och även den inaktiverades helt efter 24 timmar. Författarna drog slutsatsen att infektionsriskerna i samband med de behandlade flaskorna var minimala.
Även om bensoioljas traditionella användning mot astma och bronkit saknar vetenskapligt stöd, pekar forskningen på flera intressanta och väl dokumenterade tillämpningar inom cancervård, dermatologi och kirurgisk hygien. Som alltid bör du rådfråga en legitimerad vårdpersonal innan du använder naturläkemedel eller eteriska oljor för medicinska ändamål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online