
Många av de örter som används idag har funnits sedan urindianernas tid. De användes från förlossning till att lindra åldrandets värker. Vissa av dessa örter ingår till och med i dagens moderna läkemedel, exempelvis valium. Örterna togs som teer, omslag och blandades i maten.
Här är några av de många örter som indianerna använde för att lindra smärta.
Blad från pennyroyal som fick dra i hett vatten och dracks som te botade huvudvärk.
En favoritkur mot bistick var att lägga våta tobaksblad direkt på bettet.
Dagens aspirin utvinns ursprungligen från vitpilen, som användes mot huvudvärk och andra värker. Att använda hela örten ger inte samma magbesvär som aspirin ofta kan orsaka.
Av roten bereddes ett lugnande te med sedativ verkan.
Ett lugnande medel framställt ur humlens kottliknande strobiler, som applicerades mot tandvärk.
Användes som lugnande medel, särskilt vid nervösa besvär. Den är antispasmodisk, det vill säga motverkar kramper och spasmer.
Indianerna använde baldriansrot som kokt extrakt för att lugna nerverna, lindra ångest och bota sömnlöshet. Den lindrar även muskelkramper och har en lugnande, sedativ effekt på hela centrala nervsystemet. Valium härstammar från denna ört. Baldrian har en ganska stark lukt, men många använder den än idag mot sömnlöshet.
Verkar på centrala nervsystemet och är ett lugnande medel mot ångest och inre spänningar. Den lindrar huvudvärk och neuralgi när besvären har nervös orsak.
Ett lugnande medel med antispasmodiska egenskaper, traditionellt använt mot nervösa besvär som sömnlöshet. Frossörten lugnar nerverna och har historiskt använts mot danssjukan (Sydenham-korea), Bellspares och krampanfall.
Hela örten kan inte användas i receptbelagda läkemedel, eftersom det inte går att patentera en hel ört. Istället tillverkas läkemedel oftast av de mest verksamma beståndsdelarna, medan resten kasseras. Var därför försiktig när du använder örter – de är kraftfull medicin – och rådfråga alltid en holistisk läkare eller herbalist innan du börjar ta dem, särskilt om du är gravid eller ammar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online