En TENS-maskin erbjuder en alternativ behandlingsform som kallas transkutan elektrisk nervstimulering (TENS). Metoden bygger på användning av lågspänningsströmmar eller impulser, och grundtanken är att dessa ska påverka kroppens egna elektromagnetiska energifält. Impulserna överförs via elektroder som fästs på huden där smärtan upplevs. Anhängare hävdar att TENS har många läkande användningsområden, men effektiviteten hos TENS-maskiner är fortfarande till stor del obevisad inom den medicinska professionen.
En patient kan besöka en alternativmedicinsk behandlare eller en fysioterapeut, eller köpa en TENS-maskin för hemmabruk efter rekommendation. Det finns över 100 FDA-godkända TENS-maskiner att köpa för bruk i hemmet.
I samtliga fall är det första steget att elektroder fästs på patientens hud nära det område där smärtan finns. Elektroderna ansluts via ledningar till själva maskinen, som drivs av el. När maskinen slås på leds strömmen genom ledningarna till elektroderna och vidare in i kroppen. Patienten kan känna en stickande eller värmande sensation.
En behandling pågår vanligen mellan 5 och 15 minuter, och maskinen kan användas så ofta som behövs.
Enligt American Cancer Society utvecklades teorin bakom TENS-maskinen av Dr. Ronald Melzack och Dr. Patrick Wall år 1965. Melzack och Wall ansåg att elektrisk stimulering av nerver utlöste en reaktion i ryggmärgen som hindrade kroppen från att uppleva smärta. Denna idé blev grunden för TENS-maskinen, som etablerades som en vanlig behandlingsform under 1970-talet.
Enligt American Cancer Society anser anhängare av TENS att metoden är användbar för att hantera smärta kopplad till flera olika tillstånd, bland annat operationer, förlossning, migrän, idrottsskador, artros, tendinit, cancer och andra allvarliga sjukdomar.
American Cancer Society framhåller dock att även om många behandlare tror att TENS kan lindra smärta, är det få som menar att behandlingen faktiskt botar de underliggande orsakerna till smärtan. I stället tros de smärtlindrande effekterna bero på att stimuleringen ökar kroppens egen produktion av naturliga smärtlindrare, så kallade endorfiner.
American Cancer Society bedömer att TENS kan ge viss kortvarig smärtlindring, men att det saknas entydiga bevis för dess effekt vid långvarig smärta. Små kliniska studier som citeras av organisationen visar att patienter med lättare nervskadesmärta kan uppleva lindring med TENS-behandling.
Fler studier ger dock blandade resultat: vissa tyder på att TENS-maskinen kan vara användbar inom smärtlindring, medan andra visar att den inte lindrar smärta i samband med operationer eller förlossningar, och att TENS dessutom var mindre effektivt än andra alternativa behandlingar mot ländryggssmärta.
Det finns få biverkningar kopplade till TENS-maskiner när de används korrekt. Om strömstyrkan däremot är för hög, eller om maskinen används felaktigt, kan ytliga brännskador uppstå på huden.
Gravida kvinnor och personer med hjärtproblem bör inte använda TENS. Elektroder får dessutom aldrig placeras direkt över hjärtat, på huvudet, över ögonen eller på framsidan av halsen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online