Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som uppstår före, under eller strax efter födseln. Tillståndet yttrar sig som en rad olika besvär, där rörelsestörningar är det mest framträdande. Hjärnskadan kan också leda till andra problem, exempelvis andningssvårigheter, syn- eller hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning samt koncentrationssvårigheter. Ungefär 500 000 personer i USA lever med CP, och varje år diagnostiseras cirka 6 000 nya fall.
Standardbehandlingar som läkemedelsbehandling, kirurgi samt fysio- och arbetsterapi utgör fortfarande grunden i vården av cerebral pares. Samtidigt vänder sig allt fler patienter och föräldrar till alternativa behandlingsformer. Eftersom CP inte kan botas går alla insatser ut på att lindra symptomen, så att patienten får så normal vardag som möjligt.
Fysioterapi används bland annat för att minska muskelspasticitet och förbättra muskeltonus, medan arbetsterapi fokuserar på finmotorik och aktiviteter i det dagliga livet. En annan metod är Alexandertekniken, som utgår från teorin att rörelseproblem beror på inlära, dåliga muskelvanor. Genom träning av enkla rörelser förbättras både smidighet och rörelseförmåga. Utöver detta finns flera olika former av läkemedelsbehandling att tillgå.
En studie som genomförs av University of Arizona i samarbete med Pekings barnsjukhus i Kina pekar på att den standardvård för CP som erbjuds i USA är tämligen verkningslös. I Kina kombineras i stället ett paket med "intensiv standardvård" – fysioterapi, arbetsterapi och vattenträning – med alternativa behandlingar som akupunktur. Enligt kinesiska läkare ger denna kombination bättre resultat än den amerikanska standardvården, dock hittills enbart baserat på erfarenhetsuppgifter.
Patienter i både Kina och USA behandlas nu med en kombination av akupunktur, djup massage, fysio- och arbetsterapi samt vattenbehandling. Data från båda länderna ska sammanställas för att utvärdera behandlingspaketets effektivitet. Blir resultaten positiva kan det styra den framtida forskningen om CP-behandlingar.
Många tror att botox enbart används för att jämna ut linjer i ansiktet hos de rika och berömda genom att förlama muskler under huden. Preparatet är dock även en effektiv behandlingsform vid cerebral pares. Botox injiceras direkt i muskeln och blockerar överföringen av signalsubstansen acetylkolin, som transporterar information mellan nervcellerna. Injektionen hjälper till att lindra spasticiteten i musklerna.
Läkare började använda botoxbehandling på 1990-talet och kunde då konstatera att barn med CP fick avslappnade muskler, minskad spasticitet och större rörelseomfång efter fortsatt behandling.
Kraniosakralterapi innebär en mjuk, manuell massage av huvud och ryggrad. Metoden anses kunna stabilisera patientens gång och ge kroppen en bättre balans och hållning.
Konduktiv pedagogik fokuserar på att lära CP-patienter sociala färdigheter och problemlösning, vilket hjälper dem att leva ett mer produktivt och självständigt liv.
Vid terapeutisk elektrisk stimulering bärs elektroder mot atrofierade (förtvinade) muskler under natten. Elektroderna sänder små energipulser till musklerna utan att faktiskt få dem att kontrahera. Detta stimulerar muskeltillväxten genom ökat blodflöde.
Aminosyraterapin utvecklades av den ryske professorn i biokemi och neurologi Alexander Khokhlov. Han studerade effekterna av behandlingen på 84 spädbarn med CP under två år och fann att en god andel av barnen fick förbättrad muskeltonus. Studien visade dessutom att effekterna kvarstod hela tre månader efter avslutad behandling. Metoden används idag främst i Ryssland, men även på vissa kliniker i Nya Zeeland, Tjeckien, England och Cypern.
Dansterapi blir allt populärare bland personer med CP. Idén är att musik och rörelse stärker koordinationen och den fysiska utvecklingen i takt med att patienten utvecklar sin känsla för rytm. Anhängarna menar också att dansterapin hjälper patienter att uttrycka känslor och utveckla kommunikationsförmågan. Den anses särskilt lämplig för personer med cerebral pares eftersom den låter dem träna sina extremiteter på ett samordnat, glädjefyllt och hälsosamt sätt.
Det är viktigt att komma ihåg att cerebral pares inte är en sjukdom och inte smittar mellan människor. Tillståndet går inte att bota, men forskare arbetar för att hitta sätt att lindra symptomen. När konventionella metoder inte räcker till tar vissa läkare till mer ingripande åtgärder. Exempelvis kan ortopedisk kirurgi utföras för att korrigera skelettets struktur eller placering. Andra läkare har opererat för att gena av nervbanorna till spastiska muskler. Detta lindrar spasticiteten genom att muskeln slappnar av och minskar smärtan, men kan orsaka domningar. Denna typ av behandling används endast i de allvarligaste fallen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online