I takt med att fetmaepidemin ökar vänder sig allt fler människor till extrema dieter för att gå ner i vikt. Flytande kost är en populär metod för snabb viktminskning och utgör även den rekommenderade kosten efter bariatrisk kirurgi, exempelvis gastrisk bypass eller magband. Dessutom används flytande kost ibland som behandling vid tillstånd som divertikulit och irritabel tarm (IBS), för att minska tarmobstruktion och underlätta tarmtömning.
Även om flytande kost kan ge viss viktminskning och lindra IBS-besvär är den dock ofta förknippad med olika tarmproblem. Här går vi igenom de vanligaste besvären och hur du kan förebygga dem.
Flytande kost finns i flera former – exempelvis fiberrik, klar och laktosfri – och varje variant kan medföra egna biverkningar. Klar flytande kost ges vanligen till patienter efter gastric bypass-operation och används även vid rensning eller detox av lever, tjocktarm eller tarm. Denna kost består oftast av vatten, ren fruktjuice och buljong.
Fiberrik flytande kost introduceras normalt efter den klara kosten vid bariatrisk kirurgi, men används också av personer med symtom på divertikulit eller IBS för att förbättra tarmfunktionen. För laktosintoleranta kan flytande kost baseras på soja som ersättning för fiberrika dietdrycker. Vissa flytande dieter finns att köpa receptfritt, medan andra endast får förskrivas av läkare.
Att övergå till flytande kost kan i början ge obehag i magen. Fiberrik flytande kost ökar behovet av tarmtömning, vilket gör att magmusklerna drar ihop sig oftare och kan orsaka krampar. Detsamma gäller klar och sojabaserad flytande kost, eftersom både fiberinnehållet och upptagningshastigheten är hög.
Dessutom kan känslor av extrem hunger uppstå när magsäcken töms och vänjer sig vid avsaknaden av fast föda, vilket ofta ger magknorr och olust. För att undvika chocken som en extrem diet kan innebära för magen bör du utesluta fasta livsmedel gradvis innan du påbörjar den flytande kosten.
Eftersom flytande kost ofta innehåller lösliga fibrer – alltså fibrer som löser sig i vatten – är risken större för uppblåst buk. Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse bryts de lösliga fibrerna i fruktjuicer inte ner förrän de når tjocktarmen, vilket leder till överdriven gasansamling och uppblåsthet. Ett enkelt knep är att dricka mer grönsaksjuice, som innehåller mindre lösliga fibrer, för att minska besvären.
Flytande kost kan öka mängden luft du sväljer i samband med drickandet. Detta kan leda till ansamling av luft och gaser i tarmen, vilket orsakar obehag och rapningar. För att undvika överdriven luftansamling bör du dricka långsamt eller använda sugrör under tiden du äter flytande kost.
Att återinföra fast föda efter en period av flytande kost kan leda till matsmältningsproblem som förstoppning, krampar och viktökning. Mayo Clinic rekommenderar att du introducerar nya livsmedel mycket långsamt så att kroppen hinner smälta maten ordentligt. Drick gärna vätskor separat från måltiderna och ät flera små portioner per dag istället för stora mål.
För att undvika symtom som illamående och kräkningar bör du också undvika socker- och fettrik mat, eftersom dessa är svårare för matsmältningssystemet att bearbeta direkt efter en flytande kost.
Konsultera alltid din läkare eller en legitimerad dietist innan du påbörjar en flytande kost, särskilt om du har underliggande hälsotillstånd eller planerar att använda den under längre tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online