Det kan verka som att kvinnor har svårt att helt enkelt "släppa saker och ting", men det finns faktiskt en tydlig biologisk förklaring bakom detta. Kvinnor är inte motsträviga när de fastnar i ett problem – det handlar om deras fysiska konstitution. När kvinnor blir upprörda stiger deras kortisolnivå, precis som hos män. Skillnaden är dock att kortisolet hos kvinnor stannar kvar i kroppen mycket längre, vilket gör det svårare att släppa taget om känslomässig oro och stress.
Enligt Dr. Marianne Legato är kortisol ett stresshormon som utsöndras av binjurarna. Efter ett stort gräl eller en intensiv diskussion kan en kvinnas kortisolnivå förbli förhöjd i nästan 24 timmar. Hos en man stiger nivån i ungefär en timme efter en konflikt och återgår därefter till det normala. Höga kortisolnivåer kan höja blodsockret, skapa ångest, orsaka sömnproblem och skada immunförsvaret. Med andra ord varar kvinnans kortisolreaktion mycket längre än mannens, vilket leder till betydligt obehagligare biverkningar.
Vid långvarig extrem stress stiger kortisolnivåerna och förblir höga under längre perioder. Detta är inte bra för hälsan. Ihållande höga nivåer av hormonet kan försvaga immunsystemet och bidra till depression. Intressant nog har forskning dock visat något paradoxalt: om kortisol ges till en person precis innan en psykiskt eller fysiskt stressande händelse klarar personen stressen bättre. Dessa fynd publicerades i februariutgåvan 2007 av tidskriften Behavioral Neuroscience, utgiven av American Psychological Association (APA). Slutsatsen är att korta toppar i kortisolnivåer faktiskt kan skydda kroppen, medan kronisk kortisolöveraktivitet som varar länge är skadlig.
Många kvinnor lever under ständig stress. Enligt Dr. Marcelle Pick utsätts då binjurarna, som producerar kortisol, för enorm press att hålla nivåerna uppe – vilket med tiden kan leda till utmattning av binjurarna. Kortisol skadar friska vävnader om det förblir förhöjt för länge, och kvinnor som är rejält stressade börjar ofta uppleva symptom som viktökning, depression, sömnlöshet, hjärndimma, begär efter viss mat, humörsvängningar och trötthet. Detta är vad som händer vid binjureutmattning, vilket i sin tur kan leda till allvarligare hälsoproblem.
Ett ytterligare problem med långvarigt höga kortisolnivåer är att binjurarna har flera funktioner. Förutom att producera kortisol ska de också reglera hormonbalansen i kroppen. Binjurarna använder exempelvis östrogen för att bilda nödvändiga hormoner, men kortisolproduktionen kräver också östrogen. Resultatet blir att det inte räcker till östrogen till allt – hormonbalansen rubbas.
I rätt mängd är kortisol faktiskt nyttigt, enligt Dr. Marcelle Pick. Hormonet hjälper till att omvandla protein till energi, motverkar inflammation i kroppen och frisätter glykogen. Problemet uppstår när kortisolet kommer ur balans och produceras i överklick under långa perioder – då börjar det bryta ner kroppen istället för att skydda den.
Om en kvinnas liv dag efter dag, vecka efter vecka fylls av stress – oavsett om den orsakas av yttre faktorer utanför hennes kontroll eller av hennes eget psykiska tillstånd – försämras hennes mentala förmåga och ämnesomsättning störs. Immunförsvaret försvagas, vilket gör henne mottaglig för en rad olika sjukdomar. Sårläkningen försämras och muskel- samt benhälsa kan med tiden skadas allvarligt. Känner du att ditt liv spårar ut, sök professionell hjälp – din hälsa är det värda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online