En bastu är ett varmt, ångfyllt rum där man vistas under en begränsad tid, ofta följt av ett uppfriskande dopp i kallt vatten. Bastubad betraktas både som hygieniskt och som gynnsamt för hälsan – en tradition som har praktiserats i tusentals år runt om i världen.
Hippokrates, medicinens fader, uppmuntrade redan på antikens tid svettning som en väg till läkning. Även den forntida indiska medicintradiotionen ayurveda framhöll svettning som hälsofrämjande. Många andra kulturer har genom historien använt svetthus för läkning, gemenskap och andlig renhet – från ryska banjor till nordamerikanska indianers svetthytter.
Vistelse i en bastu med torr eller fuktig värme leder till att kroppstemperaturen stiger. I en klassisk finsk bastu ligger temperaturen vanligtvis mellan 80 och 100 grader Celsius. Värmen börjar som torr värme, och därefter hälls vatten över de upphettade stenarna, vilket skapar ånga och förvandlar badet till ett mjukare ångbad.
Huden är kroppens största organ, och bastuns värme stimulerar svettningen, vilket hjälper till att rena kroppen från inom. Bastubad kan även bidra till att avlägsna tungmetaller ur kroppen. Dessutom förbättrar värmen blodcirkulationen, kan lindra muskelspänningar och ge en känsla av avslappning och välbefinnande.
Värmen kan bli för påfrestande för vissa personer, exempelvis äldre, gravida, personer med hjärtsjukdom samt de som nyligen konsumerat alkohol eller droger.
Stanna aldrig längre i bastun än vad som rekommenderas – överhettning kan orsaka yrsel eller svimning. Barn ska alltid använda bastu i sällskap av en vuxen. Eftersom bastubad leder till vätskeförlust är det viktigt att återfukta sig genom att dricka vatten efteråt. Har du någon medicinsk åkomma bör du rådfråga din läkare innan du badar bastu.
Vissa typer av bastor, exempelvis den vedeldade finska bastun, genererar negativa joner. Dessa tros bidra till en känsla av fräschör och ökat välbefinnande, vilket ytterligare förstärker bastubadets positiva effekter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online