Eosinofili får mer uppmärksamhet, men låga eosinofilantal (eosinopeni) kan också signalera viktiga kliniska tillstånd. Ett antal <50 celler/µL (eller <0,05 × 10⁹/L) anses generellt lågt.
Orsaker
- Akut stressrespons: Cushings syndrom, kirurgi, trauma, brännskador, sepsis – kortisolskov driv eosinopeni
- Läkemedel: Kortikosteroider (mest vanlig), beta-blockers, kemoterapi, tyrosinekinashämmare
- Infektioner: Akuta bakteriella/virala infektioner, HIV, tuberkulos, parasitinfektioner (paradoxalt kan vissa parasiter orsaka eosinopeni i akut fas)
- Endokrina: Hyperthyroidea, bjurebinsufficiens (Addisons) – även om eosinofili är mer klassiskt för Addisons
- Nutritionella: Undernäring, järnbristanemi, vitamin B12-brist, kopparbrist
- Hematologiska: Leukemi, lymfom, benmärgssjukdomar, splenomegali (sekvestration)
Klinisk betydelse
- Isolerad eosinopeni är sällan diagnostisk ensam
- Vid akut sjukdom korrelerar eosinopeni med allvarlighetsgrad (sepsis, bjurebinskris)
- Läkemedelseffekt är vanligaste orsaken i öppenvård
- Persistenterande eosinopeni motiverar utredning för benmärgspatologi eller kronisk immunsuppression
När man ska utreda
- Persistenterande eosinopeni vid upprepade prover
- Associerade cytopenier (anemi, trombocytopeni, neutropeni)
- Klinisk misstanke om bjurebinsufficiens, malignitet, eller immunbrist
- Oförklarlig viktnedgång, feber, nattsvettningar
Tolka alltid i klinisk kontext. Konsultera en vårdgivare för personlig utvärdering.
