
Guidad visualisering innebär att man använder en sekvens av mentala bilder för att fokusera tankarna, knyta ihop kropp och själ samt öka avslappningen. Metoden kan hjälpa barn precis som den hjälper vuxna att hantera stressfaktorer i vardagen.
Övningen behöver varken vara lång eller komplicerad, särskilt eftersom barn ofta har kortare koncentrationsförmåga. En enkel övning på cirka 15 minuter räcker för att sänka blodtrycket, sakta hjärtfrekvensen och förbättra förmågan att hantera svårigheter.
Barn kan ha många stresskällor i sitt liv – skolan, kamrater, föräldrars förväntningar – men få utlopp att lätta på pressen. Guidad visualisering ger barnet ett verktyg att känna igen och sprida stressen när den börjar bygga upp sig. Det kan hjälpa barnet att prestera bättre inom idrott och skola samt att arbeta sig igenom svåra perioder i relationer.
Med träning kan barn undvika att nå en kritisk punkt där de försöker hantera känslorna genom negativa beteenden som självskadebeteende, droger, alkohol eller risktagande. Vid oro kan barnet föreställa sig sin rädsla, låta den lösa upp sig eller förvandla den till något harmlöst och mjukt.
Det första steget till lindring – och för att påbörja guidad visualisering, oavsett om barnet gör det själv eller leds av någon annan – är att barnet ställer sig utanför stressfaktorerna och de sinnliga intrycken.
Kroppens spänningstecken bör uppmärksammas. När barnet har lärt sig känna igen dessa fysiska signaler kan hen börja arbeta stegvis mot lugn. Knytnävar eller en spänd käke, fjärilar i magen och ytlig andning är alla tecken på att spänningen växer.
Låt barnet sitta eller ligga bekvämt, lossa åtsittande kläder och ta av skorna om det behövs. Be barnet ta ett djupt andetag, hålla det i tre sekunder och sedan andas ut långsamt. Uppmana barnet att upprepa andningscykeln tills du ser att kroppen börjar slappna av – händerna blir slöa och andningen flyttar ner från bröstet till magen.
När barnet har hamnat i ett lätt avslappnat tillstånd är det dags att påbörja visualiseringen. Be barnet välja en plats hen trivs på. Det kan vara en trygg plats, någonstans som ger hemkänsla, en plats med glada minnen eller en plats helt skapad av fantasin. Därifrån kan resan ta många olika riktningar beroende på vilket mål ni har.
Ett exempel: be barnet föreställa sig en varm ljuskula och skicka den till ställen i kroppen där musklerna känns spända. Berätta för barnet att låta ljuset fylla kroppen med mjuka, glada känslor.
Inom yogatraditionen riktar man andningen mot ställen som känns spända. Du kan hjälpa barnet att gå igenom kroppen del för del genom att använda andningen för att musklerna ska slappna av (andas in goda känslor, andas ut dåliga), genom att lägga en hand lätt på området eller genom att styra barnet med dina ord.
Du kan leda barnet genom en stressig situation steg för steg och stanna vid varje motståndspunkt för att lugna ner och slappna av på nytt. Om exempelvis provsituationer är ett problem kan du hjälpa barnet att mentalt öva på att gå in i klassrummet, känna sig trygg, sätta sig vid skrivbordet och läsa frågorna en i taget medan hen andas djupt och behåller inre ro. Ju fler detaljer du lägger till scenariot, desto bättre.
Be barnet säga till om några tecken på spänning dyker upp och håll själv utkik efter dem. Visar de sig går ni igenom andning och avslappning en gång till. Varje upprepad exponering för bilden bör göra att ångesten minskar. När övningen är över ber du barnet komma tillbaka till medvetandet genom att räkna till tre – räkna långsamt och be barnet öppna ögonen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online