Gurkmeja har använts som läkeört i över 4 000 år. Som växtbaserat botemedel kan den lindra matsmältningsbesvär och en rad andra åkommor, enligt University of Maryland Medical Center. På senare tid har studier belyst gurkmejans verkan och medicinska egenskaper närmare. För att kunna dra full nytta av dess läkande effekter kan det dock vara nödvändigt att ta den som injektion. Dessutom kommer större delen av forskningen om gurkmejans hälsofördelar från djurstudier, vilket inte nödvändigtvis ger samma resultat hos människor.
Gurkmeja kan hjälpa till att förebygga hjärtinfarkt och stroke genom att minska ansamlingen av plack i artärerna, enligt University of Maryland Medical Center. Studierna om gurkmejans förmåga att motverka åderförkalkning är dock begränsade till djurförsök. Det är därför okänt om människor faktiskt drar nytta av gurkmejans kolesterolsänkande egenskaper.
Gurkmejans aktiva komponent, curcumin, kan utlösa celldöd, så kallad apoptos, vid vissa typer av cancer, enligt Linus Pauling Institute. Ämnet verkar dock ha begränsad förmåga att nå cancerös vävnad hos människor. Tidiga studier tyder på att curcumin kan vara mest effektiv vid behandling av tjocktarms- och ändtarmscancer, tack vare sin goda biotillgänglighet i mag-tarmkanalen. Curcumin har dessutom förebyggande effekter mot cancer och minskar cellskador genom sin antioxidativa verkan, enligt University of Maryland Medical Center.
Gurkmeja kan gynna vissa personer med matsmältningsbesvär. Curcumin stimulerar gallproduktionen i gallblåsan och kan förbättra matsmältningen hos personer som utsöndrar otillräckliga mängder galla. Det finns även belägg för att gurkmeja minskar gaser och uppblåsthet orsakade av dålig matsmältning. Gurkmeja kan dock öka magsyreproduktionen och riskera att förvärra besvären hos patienter med magsår.
Curcumin har antiinflammatoriska egenskaper som kan jämföras med fenylbutazon, ett icke-steroidt antiinflammatoriskt läkemedel, enligt Linus Pauling Institute. I studier har curcumin minskat morgonstelhet och ledsvullnad hos patienter med reumatoid artrit. I en placebokontrollerad studie minskade ämnet även svullnad och smärta efter kirurgiska ingrepp. Curcumin kan dessutom vara till nytta för personer med artros.
Laboratoriestudier har visat att curcumin hämmar bildningen av amyloid-beta-oligomerer – ansamlingar av amyloidplack som ackumuleras och skadar hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Enligt Linus Pauling Institute minskade curcumin både amyloidplacken och de därav följande skadorna, liksom inflammationen. Det är dock oklart om curcumin kan passera blod-hjärn-barriären, vilket krävs för att fungera som oral behandling. En injektion av curcumin kan därför vara mer effektiv än att inta örten via munnen.
Höga doser gurkmeja – mer än 3 gram per dag under längre tid – kan orsaka magbesvär och sår. Personer med gallsten eller gallblåsebesvär bör endast använda gurkmeja under läkares övervakning. Gravida och ammande kvinnor rekommenderas att helt undvika den. Eftersom forskningen om gurkmejans medicinska egenskaper fortfarande befinner sig i ett tidigt skede bör man inte förlita sig på gurkmeja som ensam behandling vid någon sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online