Växtbaserad medicin – ofta kallad örtlära eller herbalism – är en central del av alla traditionella medicinska system och förekommer bland annat inom ayurvedisk medicin, homeopati, naturopati, traditionell kinesisk medicin och nordamerikansk indianmedicin. Örtläran, som i grunden handlar om studiet av naturliga örter och deras medicinska egenskaper, har funnits i tusentals år.
Till skillnad från herbalism, som ofta syftar på själva praktiken att kombinera och använda örter för medicinsk behandling, är örtläran främst utbildningsbaserad. Den som vill arbeta som herbalist måste alltså först studera örtläran.
Det är inte ovanligt att människor söker sig till alternativa behandlingsmetoder när de står inför ekonomiska utmaningar eller oklara vårdalternativ. Örtläran används därför ofta som ett komplement eller alternativ vid olika sjukdomar, åkommor och besvär.
Redan 3500 f.Kr. studerade egyptierna örter och använde dem i både medicinska och religiösa sammanhang. Kineserna påbörjade sitt organiserade studium av örter runt 2500 f.Kr., och skriftliga kinesiska uppteckningar om örternas användning från 100 f.Kr. har bevarats till idag.
Förutom i matlagning har naturliga kryddor och örter länge varit en viktig medicinsk resurs. Vanliga exempel på medicinalörter inom örtläran är basilika, timjan, pepparmynta, rosmarin och mynta – örter som ofta används när man söker naturliga hälso- och sjukvårdsalternativ.
Ett av de största argumenten för örtmedicin är att den ibland kan hjälpa vid tillstånd där kemiska läkemedel inte gett önskad effekt. En annan fördel är dess långa historia – användningen av örtmedicin kan spåras tillbaka till såväl nordamerikanska indianers som fornegyptiska traditioner.
Å andra sidan är örtmedicin ännu inte officiellt godkänd som ensam botemedel mot sjukdom, och bristen på reglering innebär att kvalitetskontrollen är begränsad. Det gör det svårt att följa upp långsiktiga resultat och effekter.
Det finns även andra risker att tänka på. Många olika ingredienser används vid framställning av örtmediciner, och det är viktigt att kontrollera att ingen av dem kan orsaka allergiska reaktioner. Dessutom kan många örtpreparat ha biverkningar – vilka ofta tar flera månader att upptäcka. En ytterligare nackdel är att örtmedicin generellt verkar långsammare än konventionella läkemedel.
Örtläran används traditionellt som ett alternativ till biomedicin och syntetiska läkemedel. Den läses också som kurs och förkunskap av blivande certifierade herbalister, men även av privatpersoner som vill ta hand om sin egen och familjens hälsa. Enligt Breyer State University, som erbjuder kurser i ämnet, kan kunskaper i örtlära användas både för egen hälsa och som grund för en karriär – till exempel som örtkonsult eller yrkesverksam herbalist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online